Upphovsrätt

Nästan allt material som används och produceras på privata hemsidor omfattas av upphovsrätten. Även om en person har rätt att kopiera och sprida tryckt material för samhällsinformation, har han inte rätt att sprida detta digitalt över Internet.  Jobbar du med nätbaserad utbildning eller är webbmaster på en hemsida, är det därför särskilt viktigt att du känner till och kan tillämpa lagen om upphovsrätt, så att du kan använda de undantag som ändå finns.

Inskränkningar i upphovsrätten   Intrång i upphovsrätten   Ideell rätt   Skyddstid   Ekonomiska rättigheter   Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (1960:729) avser att skydda det individuella, andliga skapandet. En idé eller ren fakta skyddas inte, utan det är själva ”formen” som åtnjuter upphovsrättsligt skydd. För att ett verk skall åtnjuta upphovsrättsligt skydd krävs ett visst mått av självständighet och originalitet hos produkten. Detta brukar uttryckas som att verket måste uppnå verkshöjd. Verket skyddas från och med sin tillkomst. Det innebär att någon registrering eller liknande inte behövs i Sverige. Samma sak gäller för alla de länder som undertecknat Bernkonventionen. I länder som inte undertecknat Bernkonventionen utan enbart Världskonventionen kan förutsättningarna vara annorlunda och det är bl a därför man använder sig av copyrightsymbolen, ©, även i Sverige, trots att den inte har något självständigt juridiskt värde här. Även bearbetningar av ett verk skyddas, vilket innebär att man behöver upphovsmannens tillstånd för att exempelvis översätta verket, göra en film av en bok m.m. Inskränkningar i upphovsrätten I andra och tredje kapitlet i upphovsrättslagen stadgas ett antal inskränkningar i upphovsmannens ekonomiska rättigheter. Dessa begränsar upphovsmannens rättigheter i varierande omfattning. Inskränkningarna är av tre slag. - rena inskränkningar, d v s undantag som ger rätt till fritt nyttjande – inget krav på tillstånd från eller ersättning till upphovsmannen, t ex citat, - tvångslicenser, d v s undantag som ger rätt att utnyttja ett verk utan att först be om tillstånd, men bara om man betalar ersättning, d v s upphovsmannen är tvungen att acceptera annans utnyttjande av verket men har rätt till ersättning, t ex skolboksantologier (dessa får fr o m den 1 juli 2005 inte framställas i förvärvssyfte), - avtalslicenser, d v s bestämmelser i upphovsrättslagen om att en part kan träffa avtal om användning av verk med en organisation som företräder ett flertal svenska upphovsmän på området och därigenom få rätt att använda verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen. En avtalslicens förutsätter till skillnad från en tvångslicens ett avtal. Man kan säga att lagen ger ramen för vad som kan licensieras genom avtalslicensen. Vad avtalet slutligen innehåller avgörs mellan den avtalsslutande organisationen och dess motpart. Idag är det framförallt två organisationer som ingår sådana avtal, nämligen Bonus Presskopia på repro-grafiområdet och Copyswede på radio- och TV-området. Intrång i upphovsrätten Oavsett om ett intrång varit oaktsamt eller inte så skall den som begått intrånget betala skäligt vederlag, d v s ersättning, till upphovsmannen/rättighetsinnehavaren för utnyttjandet. Sker intrånget uppsåtligen eller av oaktsamhet skall intrångsgöraren betala skadestånd. Skadeståndet kan ersätta både ekonomisk och icke-ekonomisk skada. Vidare kan intrång i upphovsrätten om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet leda till böter eller fängelse i högst två år. Ideell rätt Upphovsrätten innehåller utöver ekonomiska rättigheter även ideella rättigheter för upphovsmannen. Den ideella rätten skall alltid respekteras och beaktas oavsett om man använder sig av någon av de inskränkningar som finns i upphovsrättslagens andra kapitel. Enkelt uttryckt innebär den ideella rätten att upphovsmannens namn alltid skall anges vid utnyttjande av dennes verk, namnangivelserätten, och att verket inte får ändras eller utnyttjas på ett för upphovsmannen kränkande sätt, respekträtten. Den ideella rätten får efterges endast beträffande en till art och användning begränsad del av verket och kan således inte överlåtas till skillnad från den ekonomiska rätten. Skyddstid Huvudregeln är att ett verk skyddas fram till utgången av det sjuttionde året efter upphovsmannens dödsår, eller om det finns flera upphovsmän till verket, fram till utgången av det sjuttionde året efter utgången av den sist avlidne upphovsmannens dödsår. Ekonomiska rättigheter Upphovsrätten innefattar olika grundläggande ekonomiska rättigheter. Upphovsmannen har en ensamrätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar och genom att göra det tillgängligt för allmänheten. Verket görs tillgängligt för allmänheten i följande fall: När verket överförs till allmänheten, när verket framförs offentligt, när exemplar av verket visas offentligt, samt när verket sprids till allmänheten vilket innefattar t ex försäljning, uthyrning och utlåning. Från var och en av dessa rättigheter finns det betydelsefulla inskränkningar av hänsyn till privata och allmänna intressen, t ex citaträtten och rätten till kopiering för privat bruk. Rättigheterna att tillåta eller förbjuda utnyttjandet av ett skyddat verk har ett ekonomiskt värde och är överlåtbara. I förlagsbranschen upplåts och överlåts dessa rättigheter vanligen genom ett så kallat förlagsavtal.   Lagtexter:  Lag (1960:729) om upphovsrätt till konstärliga och litterära verk  Justitiedepartementet Länktips:  Kolla Källan (Skoldatanätets sidor om upphovsrätt)  Bonus Presskopia (skolkopieringsavtal m m)  Copyswede (skolbandningsavtal m m   WIPO (World Intellectual Property Organization)