Ordlista - juridiska termer och begrepp

(inklusive förklaring av vissa specialuttryck och tekniska begrepp i texten)

A   B   C   D   E   F   G   H   I   J   K   L   M   N   O   P   R   S   T   U   V   W   Y   Z   Å   Ä   Ö A Allmän handling Alla handlingar som upprättats eller är tillgängliga hos en statlig eller kommunal myndighet, t ex genom att de inkommit till myndigheten är allmänna handlingar. Det kan vara allt ifrån skriftliga dokument, bandinspelningar och dataregister och olika sammanställningar som enkelt går att framställa ur olika register genom en rutinbetonad åtgärd.Allmänna handlingar är offentliga om de inte uttryckligen är hemliga enligt sekretesslagen.(se även offentlig handling och hemlig handling) Allmänna handlingars offentlighet Innebär att i princip alla, både svenska och utländska medborgare, har rätt att läsa de handlingar som finns hos myndigheterna. Rätten begränsas på två sätt. Allmänhenten har bara rätt att läsa sådana handlingar som är allmänna, dvs som inte är hemliga eller räknas som arbetsmaterial Ansvarig person (i upphovsrättssammanhang) Gärningsman anses i regel den vara som utför en olovlig handling, dvs. den som utan tillstånd framställer kopior eller tillgängliggör material för allmänheten i upphovsrättsliga sammanhang. Sker det för någon annans räkning kan dock den senare anses vara gärningsman. Den som då faktiskt utför handlingen, t ex kopierar utan tillstånd, kan i sådana fall gå fri från ansvar. Ansvar kan inträda också för medhjälpare som uppsåtligt (medvetet) eller oaktsamt främjat ett intrång genom råd eller dåd , se 23:4 i brottsbalken. I vissa fall kan arbetsledningen anses ha ett ansvar för att verksamheten på arbetsplatsen bedrivs så att överträdelser av de upphovsrättsliga reglerna inte sker. Brister i den övergripande bevakningen av de upphovsrättsliga frågorna kan leda till ett ansvar för en organisations ledning, t.ex. chefsredaktören på en tidning. Detta framgår bl. a av NJA 1985 s. 909 avseende en chefredaktörs ansvar för Aftonbladets intrång 1977 i ett förlags rättigheter till en i bokform nedtecknad intervju med Olof Palme. Högsta domstolen uttalade följande ”…en redaktionsmedlem som aktivt medverkat vid tillkomsten av ett tidningsinslag kan bli ansvarig även för oaktsamt upphovsrättsintrång, åtminstone om han har en mer självständig ställning /…/ Samtidigt måste också - och kanske i första hand - ansvar för brott mot upphovsrättslagen kunna utkrävas av någon med ledande ställning inom tidningsföretaget på den grunden att tillsynen över att lagöverträdelser på upphovsrättsområdet inte begås i verksamheten har varit otillräcklig”. Se också NJA 1985 s.893. Översatt till en undervisningsorganisation kan det innebära att det ansvar för ev. intrång som gjorts av en elev, lärare eller annan på skolan, också kan utkrävas av någon med ledande ställning på skolan, t.ex. rektorn. Detta gäller om tillsynen över ev. lagöverträdelser på upphovsrättens område varit otillräcklig. Får t.ex. eleverna ladda ner vilket material som helst via skolans nätverk och också ladda upp via skolans nätverk eller webbplats, så kan rektorn riskera att avsaknaden av instruktioner och kontroll medför ett ansvar (på grund av oaktsamhet) för intrång som eventuellt sker av lärare, elever eller andra via skolans nätverk och webbplats. Ansvaret kan medföra såväl skadestånd som böter för intrånget, se 53 § URL. Den som yrkesmässigt handlar med upphovsrättligt skyddade produkter, t.ex designade möbler eller kläder, har en plikt att närmare undersöka tillkomsten kring de produkter som köps in, med risk för att annars bli ansvarig på grund av oaktsamhet för ev. intrång som sker via den inköpta produkten, se NJA 1995 s.164. Även försök eller förberedelser till intrångsbrott kan leda till straff, se 23:1-2 i brottsbalken. När det gäller ansvaret för användningen av material i nätverksmiljö och vilken lag som ska tillämpas, finns det andra nya problem. Om jag i Sverige använder en text utan tillstånd som jag ”laddat ner” från en amerikansk webbplats, vilken domstol har då rätt att döma i processen (jurisdiktion) och vilket lands lag (lagval) och ansvarsregler skall tillämpas? Klart är att om den otillåtna användningen av material skett här i Sverige, så kan svensk domstol döma enligt svenska regler. Mer osäkert är det om någon här i Sverige skapat en webbplats som på alla sätt, t.ex. även vad gäller språkval, kontakter m.m. enbart riktar sig till medborgare i ett annat land. Ansvarig utgivare är en fysisk person som anmält sig som ansvarig utgivare för innehållet i en tidning, nyhetsbrev eller en webbsida. Arbetshandling Det finns två sorters arbetshandlingar enligt tryckfrihetsförordningen (TF). Det är minnesanteckning samt utkast eller koncept. Myndigheter får, men behöver inte, lämna ut arbetshandlingar. Viktigt är att komma ihåg att en handling inte automatiskt blir en arbetshandling bara för att myndigheten väljer att kalla det arbetsmaterial eller liknande. Avgörande är om villkoren i TF uppfylls eller inte. B Bandning/upptagning En digital eller analog inspelning av enbart ljud eller både ljud & rörlig bild (video), se även upptagning. Bearbetning (se även Ändring av verk) Upphovsrättslagens 4 § säger att ”den som översatt eller bearbetat ett verk eller överfört det till annan litteratur- eller konstart har upphovsrätt till verket i denna gestalt”. Vid all bearbetning av ett skyddat verk måste du ha tillstånd från upphovsmannen. Undantaget är om bearbetningen sker för privat bruk. För att en bearbetning ska anses vara skyddad krävs också att bearbetarens prestation har verkshöjd. När det gäller musikaliska bearbetningar/arrangemang av ett verk har inte alla ett upphovsrättsligt skydd enligt STIM. De menar att ”vissa mycket enkla arrangemang eller rutinmässiga ackordsättningar, transponeringar eller liknande” inte ger upphov till ett bearbetningsskydd. Om ett skyddat verk bearbetas får verket i dess bearbetade gestalt, enligt STIM, inte utnyttjas utan originalupphovsmannens tillstånd. Den som bearbetat ett skyddat musikaliskt verk får alltså inte utan upphovsmannens/förlagets tillstånd disponera över verket, t ex ge ut bearbetningen i form av noter”. Detsamma gäller för litterära eller andra konstärliga verk samt för olika sammanställningar. Befogenhet gäller i samband med fullmakt, den begränsning av fullmaktens giltighet som överenskommits mellan fullmaktsgivare och den som ska företräda honom, fullmäktigen. Befogenheten är oftast mer inskränkt än behörigheten. Behörighet är de ramar som fullmakten har fått. Om ett avtal träffas inom ramen för behörigheten, är fullmaktsgivaren, under förutsättning av god tro hos tredje man, bunden av avtalet även om fullmäktigen(den som har fullmakt) har överträtt sin befogenhet. Bestridande är då en part i en rättegång motsätter sig motpartens yrkande. Motsatsen är medgivande. Det innebär också ett åtagande att svara för viss prestation (främst kostnader av visst slag). Besvär är en annan benämning på ett överklagande av en dom Bevisbörda har den som i en rättegång ska bevisa en omständighet till stöd för sin sak/talan. I tvister är bevisbördan fördelad lika mellan parterna, medan i ett brottmål har åklagaren i princip hela bevisbördan. Bibliotekskopiering De allmänna arkiven och biblioteken har rätt att för bevarande, komplettering (se nedan) och forskning framställa exemplar av alla typer av verk förutom datorprogram. De har också rätt att fotokopiera ("reprografiskt förfarande") verk (utom datorprogram) för utlämning till lånesökande av enskilda artiklar eller korta avsnitt eller av material som av säkerhetsskäl inte bör lämnas ut i original samt för användning i läsapparater. Detta undantag gäller även om verket inte har offentliggjorts. Biblioteksundantaget gäller för statliga och kommunala arkivmyndigheter, statens ljud- och bildarkiv, allmänna vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek samt folkbiblioteken. Se 16 § URL. Framställning av kompletteringsexemplar får ske (1) när ett exemplar av ett verk är ofullständigt; om verket har kommit ut i delar avses dock endast fallet att den del som saknas inte kan köpas i handeln , eller (2) när ett exemplar av verk inte kan köpas i handeln och exemplarframställningen sker hos ett arkiv eller bibliotek som har rätt att få pliktexemplar av den aktuella produkttypen , se 2 § i Upphovsrättsförordningen. Vissa bibliotek har också rätt att framställa talböcker. Rätt att låna ut verk till allmänheten följer av att rättighetshavaren inte kan styra över den vidarespridning som sker av ett exemplar av ett verk (t ex en bok) då det en gång på ett lagligt sätt förts ut på marknaden. Denna rätt gäller också prestationer som skyddas av närstående rättigheter. Bild Med begreppet bild avses normalt konstverk, illustrationer, teckningar, måleri och fotografier, men även videobilder ingår i begreppet Bild. Bonusavtalet För att underlätta användning av skyddat material i undervisningen, finns olika licensavtal mellan skolverksamhet och Bonus Presskopia. Avtalen innebär att lärarna vid den skola som ingått ett kopieringsavtal fått ett generellt tillstånd att fotokopiera ur skyddade verk, såsom böcker, tidningar, tidskrifter och noter. Avtalet, som inte gäller för elektroniskt material utan enbart gäller tryckta verk (tidningar, böcker etc.) innebär att lärarna inte behöver ta kontakt med rättighetsinnehavarna, dvs. författare, översättare, kompositör, arrangör, fotograf, förlag, utgivare m fl. i varje enskilt fall. Brott mot rikets säkerhet är den samlande benämningen på brott mot rikets yttre säkerhet, exempelvis spioneri, olovlig underrättelseverksamhet och s.k. högförräderi (se Brottsbalken kapitel 19 för mer information). Brott mot tystnadsplikten är det brott som innebär att någon olovligen röjer eller utnyttjar vad han enligt lag är skyldig att hålla hemligt. (se Brottsbalken 20:3 för mer information). Böter är det straff som utgår i pengar, antingen som dagsböter, normerade böter eller penningböter. Penningböter är bestämda till ett visst belopp medan dagsböter bestäms till visst antal. Normerade böter bestäms enligt en särskild beräkningsgrund och är relaterade till vinsten den brottslige gjort. Storleken av varje dagsbot är beroende av den bötfälldes ekonomiska situation. C Citat och citaträtt Att citera innebär att man återger delar av ett verk. Citat får hämtas ur offentliggjorda verk om det sker i överensstämmelse med god sed (t.ex. att källan/upphovsmannen anges) men bara i den omfattning som motiveras av ändamålet, se 22 § URL. Omfattningen av ett citat är inte reglerad i lagen annat än genom ovanstående formuleringar. Den huvudsakliga innebörden av dessa formuleringar är dock att delar av andras verk endast får användas som hjälpmedel inom ramen för det egna verket, för att belysa det andra verket. Bildkonstverk, musik och fotografier kan inte citeras. När man citerar måste man alltid respektera upphovsmannens ideella rätt. Citaträtten kan åberopas då delar av ett verk återges inom ramen för ett "eget" litterärt arbete och i detta fyller en viss funktion, t ex som underlag för kritik eller som ett hjälpmedel för att understryka egna ställningstaganden. Det anses också förenligt med citaträtten att i rent estetiskt syfte i essayer, högtidstal o liknande läsa upp delar ur t ex skönlitteraturen samt att i annonser återge uttalanden av recensenter. Att citat endast får ske i den omfattning som motiveras av ändamålet innebär att citaträtten sträcker sig olika långt i olika fall. I vetenskapliga framställningar eller i litterär eller konstnärlig kritik och polemik kan det vara nödvändigt att återge ganska stora delar av verk. I regel är det dock inte tillåtet att citera ett verk i sin helhet, men i vetenskapliga och kritiska framställningar kan ett kortare verk, t ex en dikt, få återges i sin helhet. Ett exempel på överskridande av citaträtten är då det i en tidningsrecension återges ett antal av de mest spirituella replikerna i en revy, enbart i syfte att vidarebefordra en del av den underhållning revyn kan skänka, se NJA 1996 s.712 Citaträtten kan åberopas oberoende av om återgivningen sker genom kopiering eller genom att det görs tillgängligt för allmänheten genom t ex framföranden i radio, TV och på Internet. Citaträtten åberopas t. ex när enstaka korta scener ur filmverk återges i en filmkrönika som sänds i TV. Att bara återge delar av ett konstverk eller ett foto riskerar att kränka den ideella rätten. Rätten att ”citera” konstverk har begränsats till sådana sammanhang då det sker (1) i en kritisk eller vetenskaplig framställning i anslutning till texten eller (2) i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse. Detta gäller om inte konstverket tillkommit just för att återges i en sådan publikation, se 23 § URL. Att referera ett verk är alltid tillåtet eftersom det inte handlar om att kopiera eller tillgängliggöra verket utan snarare att ge en egen beskrivning av ett verks innehåll. Copyright Copyright är den internationellt använda termen för upphovsrättsskydd. Enligt svensk lag uppstår upphovsrätten automatiskt och formlöst i och med att verket skapas och det behövs ingen formell markering av upphovsrätten. Dock är det praxis att ett offentliggjort verks förses med symbolen (©) tillsammans med årtal och rättighetshavarens namn. D Diarieföra Registrering för att garantera allmänhetens rätt att få tillgång till allmänna handlingar. Huvudregeln är att en allmän handling som har kommit in eller upprättats hos myndighet ska registreras utan dröjsmål. Registret ska innehålla uppgifter om - datum när handlingen inkom eller upprättades - diarienummer - vem handlingen kommit ifrån eller vem den är ställd till, dvs vad handlingen rör. E Ekonomiska rätten är att upphovsmannen får ensamrätt att framställa exemplar av verket och göra verket tillgängligt för allmänheten. Uttrycken den ekonomiska rätten, dsv exemplar- och tillgängliggöranderätten, är ett samlingsnamn för den del av upphovsrätten som upphovsmannen kan överföra på annan och ta betalt för. Jämför med den oöverlåtbara, s.k. ideella rätten. Enskilt bruk innebär att ett verk endast får användas för någon persons eget behov eller för dennes närmaste familj och vänkrets. Sprids verket till en större krets används de inte längre för enskilt bruk. Enskilt bruk kan man likställa med privat bruk (begreppet enskilt bruk är hämtat ifrån en inskränkning i Upphovsrättslagen (URL) att framställa enstaka exemplar för enskilt bruk. Enskildabrukkopiering är rätten för privatpersoner att skapa en kopia av ett original (t ex genom att ladda upp en sida från Internet eller göra en fotokopia av en artikel) för sitt eget privata behov eller för sin närmaste familj och vänkrets. Sprids verket till andra är det inte längre frågan om enskilt bruk, utan om exemplarframställning , för vilket det krävs tillstånd från upphovsman eller rättighetshavare. Exemplar för enskilt bruk Såväl tillgängliggörande som exemplarframställning av verk kan ske i privatlivet utan vare sig tillstånd av eller ersättning till upphovsmannen/rättshavaren. Det ansågs inte rimligt att upphovsmannens rätt att förfoga över verket skulle sträcka sig till företeelser inom privatlivet. Rätten att framställa enstaka exemplar för enskilt bruk innefattar en rätt framställa ett begränsat antal kopior (enstaka exemplar) av offentliggjorda verk, se 12 § URL. Kopieringen får ske med vilka metoder som helst, analoga såväl som digitala. ”Originalverket” måste dock vara offentliggjorts. För att det skall vara fråga om enstaka exemplar kan inte mycket fler än ett tiotal kopior komma ifråga. Antalsgränsen är inte absolut, utan kan vara ändå färre om verket kan lida stor skada redan av kopiering i fåtal exemplar (denna diskussion kommer vanligen i fråga vid kopiering av bildkonst). Enskilda bruk nyttjandet avser i första hand kopiering för rent privat bruk, t ex att för studieändamål eller för sitt nöjes skull skriva av en dikt eller ett nothäfte, rita av en teckning, fotografera en tavla eller en skulptur. Nyttjanden som sker inom familje- och umgängeskretsen – t ex kopieringen av sångvisor till privata bjudningar - är enskilda bruk nyttjanden. Även sådan kopiering som sker inom mindre slutna föreningar, ordenssällskap och liknande, anses vara tillåtet som enskilda bruk nyttjande. Är det däremot fråga om föreningar, till vilka medlemskap står öppet för envar, kan man inte längre tala om enskilt bruk. Även om medlemskapet är beroende av villkor, saknas många gånger i större föreningar det personliga band mellan medlemmarna, som gör det berättigat att anse föreningen som en enskild krets. Jämför definitionen av vad som är en sluten krets under Tillgängliggörande för allmänheten. Om syftet med en exemplarframställning är att göra kopian tillgängliga för allmänheten, eller att använda kopian vid offentliga framföranden (musiker, sångkörer och teatersällskap) anses de inte vara framställda för enskilt bruk. I allmänhet är det inte fråga om enskilt bruk om syftet är att skaffa sig/ köpa ett exemplar. Det finns dock inget hinder mot att ta betalt för sina kopior för enskilt bruk, så länge framställningen inte skett i förvärvssyfte. Det är inte möjligt att framställa ett exemplar för enskilt bruk i avsikt att använda detta som förlaga för en mängd nya exemplar för enskilt bruk. Förlagan blir då istället en illegal kopia (piratkopia), då syftet med exemplarframställningen var annat än det tillåtna enskilda bruket Det är tillåtet att framställa exemplar för enskilt bruk med hjälp av någon annan. Det är utan betydelse om den anlitade gör kopieringsarbetet yrkesmässigt, t ex en kopieringsbyrå. Rättsligt sett är beställaren, dvs. den som kommer med ”originalet”, den som ansvarar för att kopieringen är tillåten. Kopior för enskilt bruk kan däremot inte framställas i förväg - t ex av en kopieringsbyrå - i avvaktan på en beställning. Utomstående får dock inte anlitas till att framställa exemplar av musikaliska verk eller filmverk, för att framställa bruksföremål eller skulpturer eller för att genom konstnärligt förfarande efterbilda andra konstverk. Med uttrycket konstnärligt förfarande avses alla förfaranden i konstnärlig teknik, t ex målning i olika tekniker, teckningar, gravyr, träsnitt, och oavsett om resultatet är konstnärligt eller ej. Det finns tre undantag från rätten att framställa enskilda bruk exemplar, se 12 § st 2 URL Enskilda bruk exemplar får inte framställas av datorprogram och inte heller får digitala exemplar framställas av sammanställningar i digital form. Att för enskilt bruk, till en vän eller liknande "bränna" ett exemplar av ett datorspel, t.ex. Nintendo eller en CD-ROM med Nationalencyklopedien (digital sammanställning) är alltså inte tillåtet.. Musik-CD:n och DVD-filmer är inte vare sig datorprogram eller digitala sammanställningar, varvid enskilda bruk kopiering av sådana förlagor som huvudregel får ske. Det är inte heller tillåtet att uppföra byggnadsverk (hus eller annan byggnad) utan tillstånd från upphovsmannen/rättighetshavaren (t ex arkitekten). Detta undantag skall inte sammanblandas med rätten att fritt avbilda (t.ex. att måla av eller fotografera) byggnader (se 24 § URL). Om otillåten enskilda bruk kopiering sker av datorprogram eller digitala sammanställningar riskerar man att få betala skadestånd t ex i form av utebliven licensavgift. Observera att det är tillåtet att begränsa enskilda-bruk kopieringen genom avtal eller tekniska spärrar. Exemplarframställning /Kopiering Exemplarframställning sker så snart ytterligare ett exemplar av verket framställs. Kopiering sker t.ex. då man skriver, ritar eller målar av en förlaga, trycker, fotokopierar, scannar in, bränner CD och DVD samt laddar upp/ner material. Som exemplar anses också trycksatser, klichéer, formar och andra föremål och anordningar, med vilkas hjälp verket kan framställas. Ett exemplar av verket föreligger även om det endast är en del av verket som kopieras. Kopior och avbildningar av verket betraktas som exemplar av verket, även om de väsentligt avviker från originalet i utförande och format eller om efterbildningen sker i helt annan teknik än originalet använda. Så länge inte avbildningen avviker från originalet i så stor omfattning att det blir ett nytt verk anses det ligga inom verkets s.k. skyddsomfång. Det innebär att det betraktas som en kopia/bearbetning av verket, vars nyttjande kräver tillstånd. Se under originalitet. Expediera Detta innebär att beslut i ett ärende sänds till den som väckt ärendet eller som annars berörs av beslutet, dvs sänds iväg antingen med vanlig post eller e-post, till någon utanför myndigheten eller kommunen. F Fria offentliga framföranden Utgivna verk får utan ersättning framföras offentligt (1) vid tillfällen där framförandet av sådana verk inte är det huvudsakliga, tillträdet är avgiftsfritt och anordnandet sker utan förvärvssyfte samt (2) vid undervisning eller gudstjänst. Det gäller dock inte sceniska verk och filmverk och ger inte rätt att sända ut verk i ljudradio eller television. Till sceniska verk hör bl.a. iscensättningar av teaterpjäser, koreografi, balett, pantomim och marionetteater. När dessa verk uttrycks i skrift, anses de vara litterära verk. Sammanställningar får inte framföras i samband med undervisning om det sker i ett förvärvssyfte. Se 21 § URL. Fritt material Material som skyddats av upphovsrätt och/eller närstående skydd blir fritt att använda när skyddstiden löper ut. Skyddstiden är för verk är 70 år från och med året efter upphovsmannens död (post mortem auktoris), och 50 år från framförandet/inspelningen/offentliggörandet när det gäller skyddet för utövande konstnärer, skiv- och filminspelningar, radio- och TV-utsändningar och fotobilds-framställare. Katalog och databasproducenter har ett 15-årigt skydd. Se 4 och 5 kap. URL Författningar, beslut och yttrande av myndigheter Upphovsrätt gäller inte till författningar, beslut av myndigheter, yttranden av svenska myndigheter och officiella översättningar av författningar, beslut och yttranden av utländska myndigheter.Men, kartor, bilder, musik och dikter behåller sitt upphovsrättsliga skydd även i dessa handingar. Upphovsrätt gäller även till ett verk som ingår i en bilaga till ett beslut av en myndighet, om beslutet avser rätten att ta del av den allmänna handling där verket ingår. Se 9 § URL Fair use Detta är ett amerikanskt upphovsrättsligt begrepp för fritt utnyttjande som inte kräver tillstånd från upphovsmannen. Vidden av begreppet i synnerhet för elektronisk användning, är oklar och utgör vid en mycket förenklad jämförelse med svensk rätt en slags motsvarighet till svenska inskränkningar för enskilt bruk och citat. Fotografiska verk/bilder som har verkshöjd (vilket den i princip alltid har), är skyddade enligt 1 § URL. Övriga fotografier (utan krav på verkshöjd) omfattas av det generella fotografi-skyddet (49 a § URL). Skyddet gäller i 70 respektive 50 år efter upphovsmannens död. Fotografisk bild innefattar även videobilder lagrade i digital eller analog form. I begreppet ”övriga fotografier” räknar man ofta in olika typer av uppdragsfotografering, som reklambrochyrer och modefotografering, men också bilder till universitetens egna hemsidor. Fullmakt ger den som har fullmakten, fullmäktigen, rätt att med bindande verkan handla för fullmaktsgivaren. En fullmakt kan vara muntlig, skriftlig eller framgå av ett anställningsförhållande. Fullmaktsgivaren blir gentemot tredje man bunden av fullmäktigens handlande, så länge fullmäktigen har handlat inom ramen för sin behörighet, dvs. inom ramen för fullmakten. Förfoganderätt Upphovsrätten består av en ekonomisk och en ideell sida. Den ekonomiska rätten (den så kallade förfoganderätten) innebär en ensamrätt för upphovsmannen att framställa exemplar av verket, att visa det offentligt, att sprida det till allmänheten samt att framföra verket offentligt. Upphovsmannen kan dock, normalt mot ersättning, tillåta annan att förfoga över verket genom upplåtelse eller överlåtelse. Exempelvis när ett musikstycke spelas offentligt eller spelas in och kopieras så är upphovsmannen berättigad till ersättning. Den ekonomiska rätten kan upphovsmannen upplåta eller överlåta. Förlikning En överenskommelse mellan parter som själva löser en rättslig tvist. Om talan väckts inför domstol och parterna når förlikning kan denna, efter rättens stadfästande, verkställas som en vanlig dom. Förvaltningsdomstol En administrativ domstol som prövar och avgör mål rörande förvaltningsmyndigheters beslut. Allmänna förvaltningsdomstolar är länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten. Förvaltningsrätt Den del av rättsordningen som avser den offentliga förvaltningen, dvs. reglerna om förvaltningsmyndigheternas organisation och arbete samt om förhållandet mellan enskilda och det allmänna. Jämför offentlig rätt. Förvarad handling Beträffande pappersdokument av skilda slag är det ofta lätt att avgöra när de enligt TF skall anses vara förvarade hos universitetet (/myndigheten etc.). Så snart någon av universitetets anställda har eller kan få fysisk tillgång till dem (vanligen inom universitetets lokaler men även utanför – t ex vid hemarbete eller tjänsteresa) kan man i praktiken utgå från att förvaringskravet är uppfyllt. Observera att det saknar betydelse om handlingen i sig är diarieförd eller inte. När det gäller elektroniskt lagrad information kan det ibland vara svårt att avgöra vad som kan anses vara förvarat. Detta gäller särskilt s.k. potentiella handlingar – d.v.s. sammanställningar av olika elektroniska uppgifter som ännu inte finns framtagna i läsbar form. Detta gäller exempelvis för de datasystem av skilda slag som universiteten förfogar över (t ex Ladok). G Gallring kallas att förstöra allmänna handlingar under kontrollerade former. Det måste finnas ett formellt beslut om att en allmän handling får gallras. Man får inte gallra hur som helst. Enligt arkivlagen måste myndigheterna tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, samt forskningens behov. Handlingar som behövs för dessa ändamål får alltså inte gallras. Generalklausulen En intresseavvägning som innebär att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas vidare till en annan myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas ut väger över det intresse som sekretessen ska skydda. Gärningsman kallas den som vid ett brott utför själva gärningen, till skillnad från anstiftare och medhjälpare. God tro innebär när någon har en viss uppfattning om ett rättsförhållande utan att känna till eller borde ha känt till att denna uppfattning är felaktig. T.ex. då någon förvärvat egendom från någon annan än den rätte ägaren utan att ha känt till detta förhållande eller med normal omsorg och försiktighet borde ha känt till det. H Hemlig handling är en allmän handling som inte är offentlig dvs att sekretess råder för hela eller delar av innehållet. Hemligstämpling av statliga eller kommunala allmänna handlingar får ske för att skydda rikets säkerhet och finans- och penningpolitik samt för att förebygga eller motverka brott eller skada. Om någon begär att få ta del av en hemlig handling är den berörda myndigheten skyldig att pröva om handlingen kan anses vara hemlig enligt Sekretesslagen. Universitetet eller högskolans beslut kan överklagas. I Ideell rätt Den ideella rätten till ett verk innebär att upphovsmannen alltid ska namnges vid utnyttjanden av verket och att verket inte får ändras på ett för upphovsmannen kränkande vis. Verket får inte heller göras tillgängligt i ett för upphovsmannen kränkande sammanhang. Den ideella rätten, kan i princip inte förhandlas bort med någon bindande verkan, utan tillfaller alltid upphovsmannen. Den ideella rätten består av två delar; rätten att bli omnämnd som verkets upphovsman samt rätten att hindra ändringar eller tillgängliggöranden som är kränkande för upphovsmannen, se 3 § URL. Namnangivningsrätten (Droit de paternité) Denna rätt kan beskrivas bestå av främst två delar. Rätten att som upphovsman namnges i den omfattning och på det sätt god sed kräver på alla exemplar som framställs samt då verket görs tillgängligt för allmänheten. Skyldigheten att ange upphovsmannen är inte bara en positiv förpliktelse utan innebär också att det är förbjudet att avlägsna upphovsmannabeteckningar på exemplar som görs tillgängliga för allmänheten. Vid tillgängliggörandet av verket i bearbetat skick skall upphovsmannen till originalverket samt den som har upphovsrätt till bearbetningen anges, se t.ex. omslaget till en översatt roman där författaren och översättaren anges på bokens omslag eller framsida. Respekträtten (Droit de respect ) Respekträtten ger upphovsmannen rätt att hindra/stoppa ändringar eller tillgängliggöranden av verket i sådan form eller sådant sammanhang att det innebär att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränks. Det innebär att respekträtten kan bli aktuell i främst tre olika sammanhang; (1) Då verket ändras (t.ex. förenklas) vid exemplarframställningen eller då det görs tillgängligt för allmänheten, (2) då exemplar av verk ändras (t.ex. beskärs)samt (3) då verket görs tillgängligt i ett för verket ”främmande sammanhang”. Prövningen skall ske ifrån upphovsmannens synpunkt, men med en objektiv måttstock, (se NJA 1975 s.679 ”Sveriges flagga”, NJA 1974 s.94 Rudlings affischer). När ett verk nyttjas med stöd av en lagstadgad inskränkning i ensamrätten måste hänsyn tas till de ideella rättigheterna. Förutom detta ska alltid källan anges (dvs. varifrån materialet hämtats). Vi den här typen av nyttjande får inte heller större ändringar av verket ske än vad den tillåtna användningen kräver, oavsett som ytterligare ändringar är kränkande eller ej. Inkommen handling En handling är inkommen när den anlänt till universitetets lokaler eller på annat sätt tagits emot av behörig person (även om mottagandet sker utanför universitetet – t ex vid deltagandet i ett projekmöte på annan ort). Tryckfrihetsförordningen(TF) gör ingen skillnad på pappersbunden information och elektronisk information. Det saknar också betydelse om handlingen är diarieförd eller inte Angår den inkomna handlingen verksamheten vid universitetet är det en allmän handling, trots att den kan ha adresserats till en bestämd person. Avsändaren kan självfallet vara vem som helst; en annan myndighet (t ex ett annat universitet), ett företag eller en enskild person. Det saknar vidare normalt betydelse om ”handlingen”, informationen/uppgifterna från avsändarens synpunkt framstår som en färdig produkt eller som ett utkast, förslag eller liknande. Inskränkningar/undantag För att uppnå en balans mellan upphovsmannens och samhällets intresse tillåts visst nyttjande av verk utan tillstånd från upphovsmannen/rättshavare Dessa undantag, vanligen kallade inskränkningar /undantag i upphovsrätten, regleras i 2 kap. URL. Detta kapitel har genomgått ett flertal förändringar sedan lagens tillkomst på 1960-talet. I undantagen anges särskilt om vissa verkskategorier undantas samt om nyttjandet är begränsat till visst tekniskt format, t ex enbart fotokopiering. Om sådana särskilda föreskrifter saknas gäller undantaget alla verk i alla medium (digitala såväl som analoga). Enskilda bruk exemplar , citat , biblioteks- och skolkopiering beskrivs närmare under egen rubrik. Vissa inskränkningar är kombinerade med någon form av ersättning, se t.ex 13 § URL. Oavsett inskränkningar i den ekonomiska rätten kvarstår den ideella rätten. När ett verk nyttjas med stöd av ett undantag i 2 kap URL skall också källan anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver. En källangivelse innehåller förutom upphovsmannens namn, verkets titel (och ev. förlag, tryckort och tryckår) Verket får inte heller ändras i större utsträckning än användningen kräver, se 3 och 11 §§ URL. Om verket inte är offentliggjort, överlåtet eller utgivet kan inte något undantag i 2 kap URL göras gällande, med undantag för bibliotek/arkivs rätt till kopiering. J K Konkludent handlande innebär att den registrerade lämnar efterfrågade (person)uppgifter efter att först ha informerats om att och hur dessa uppgifter kommer att databehandlas, t ex i och med att du fyllt i en digital blankett med personuppgifter där kursledningen informerat dig om att de kommer att användas för att administrera kursen. Konsumtion i upphovsrättsliga sammanhang innebär att när ett verk har utgivits med upphovsmannens samtycke så får de exemplar som omfattas av utgivningen i princip spridas vidare (ej konstverk) och visas offentligt, s.k. konsumtion (undantag finns). Rätten att framföra ett verk offentligt konsumeras dock i princip inte. L Ladok Ladok är ett nationellt system för dokumentation av studerandes närvaro och resultat i högskoleutbildning. Systemet ägs av högskolorna tillsammans genom ett konsortium. Systemutvecklingen sker gemensamt för alla högskolor, men varje högskola som använder systemet ansvarar för sitt eget Ladokregister. Lärarundantaget Vid universitet och högskolor produceras en rad skilda upphovsrättsliga objekt. Det kan vara fråga om läromedel, föreläsningar och föreläsningsmaterial, multimedia produkter i undervisningssyfte, datorprogram och databaser inom forskningsämnet samt administrativa verktyg eller forskningsresultat. Rätten till dessa objekt tillkommer i regel den enskilde läraren/forskaren enligt lärarundantaget. Med lärare avses professorer, lektorer, adjunkter, forskarassistenter, timlärare och gästlärare, amanuenser samt assistenter. För upphovsrättens del följer lärarundantaget av sedvänja. I patenträtten finns ett uttryckligt lärarundantag i 1 § 2 stycket i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar. Att universitets och högskolors pengar eller resurser, t.ex. lokaler, material och teknisk utrustning, har använts vid framställningen innebär inte i sig att upphovsrätten tillkommit institutionen. En högskoleinstitution kan under vissa förutsättningar ha en rätt att använda lärares upphovsrättsliga verk i den egna verksamheten. Det rör sig för det första om ett verk tillkommit inom den administrativa delen av en tjänst, såsom exempelvis utövande av prefekt- eller studierektorsbefogenheter. Liknande gäller för forskare/ läkare som har kombinationstjänster och den kliniska verksamheten omfattas inte av undantaget. För det andra kan institutionen ha en rätt om det särskilt har överenskommits. Exempel på vad som kan tolkas som ett avsteg från lärarundantaget är att det uttryckligen har avtalats eller att särskilda omständigheter är förhanden, t.ex. att en högskoleinstitution betalar ut en särskild ersättning eller att läraren får nedsatt undervisningsskyldighet. Det får alltid bedömas i det enskilda fallet om uppdraget är villkorat med en rätt för institutionen att utnyttja materialet och det finns skäl till en restriktiv tolkning av den rätt som tillkommer institutionen. M Meddelarfrihet Innebär att tjänstemän och andra i stat och kommun har speciella möjligheter att lämna uppgifter till tidningar, radio och TV, om syftet är att uppgifterna ska publiceras. Det är straffbart för myndigheten att forska efter vem som utnyttjat sin meddelarfrihet, liksom för massmedia att avslöja sina källor. Meddelarfrihet gäller inte om man gör sig skyldig till allvarligt brott mot rikets säkerhet (t ex spioneri) eller om man medvetet lämnar ut en handling som är hemlig för publicering. Minnesanteckning Arbetshandlingar som inte tillför ärendet några nya sakuppgifter. de räknas därför inte som allmänna. Minnesanteckningar kan dock bli allmänna om de skickas iväg, arkiveras, tillför ärendet sakuppgift eller har sitt ursprung utanför myndigheten. Myndighetsutövning Detta innebär förenklat att ha befogenhet att för en enskild person bestämma om förmån, rättighet, skyldighet med mera. Beslut och olika åtgärder som innebär att maktbefogenheter utnyttjas och att myndigheten ensidigt beslutar innebär alltså att myndighet utövas. Den enskilde står då i en tydlig beroendeställning till tjänstemannen och myndigheten. Beroendeförhållandet kan vara grundat på att en myndighet utfärdar ett tvingande beslut som den enskilde måste följa t ex vid betygssättning/examinering inom högskolan. Myndigheten ska ha befogenhet, vara bemyndigad, att bestämma genom en författning eller ett konkret beslut från regeringen eller riksdagen. Att myndigheten har rätt att bestämma något innebär att ett ärende skall kunna avgöras ensidigt av myndigheten och att den enskilde inte kan påverka hur myndigheten beslutar. Utanför begreppet myndighetsutövning faller därför t.ex. avtal, råd, rekommendationer och upplysningar. N Nyttjanderätt Detta är rätten att använda ett upphovsrättsligt skyddat verk, som det är, d.v.s. utan att förändra vare sig innehåll eller form. Närstående rättigheter Den som framför ett verk eller överför det till annat medium skydd för sina inspelningar, konserter, teaterföreställningar med mera, trots att deras prestationer inte uppnår s.k. verkshöjd. Skyddet gäller i 50 år från framförandet. Detta gäller exempelvis för musiker, sångare, skådespelare, dansare, men också för olika produktionsbolag för film, musik, radio och TV. Närstående rättigheter ger skydd till ett antal olika aktörer som medverkar i att verk når allmänheten. Det är allt ifrån den lilla flickan som framför en barnvisa till det stora multimediala företaget som spelar in musik och film. För närstående rättigheter finns inget krav på att det de gör är originellt, men skyddet gäller också bara det specifika framförande, den inspelning, sändning, den katalog/databas och/eller det fotografi varom det är fråga. Det finns inget som hindrar att någon gör ett ”liknande” framförande, gör en egen liknande inspelning, sändning, katalog/databas eller tar ett liknande. Likasom för det upphovsrättsliga skyddet, finns det vissa inskränkningar i de närstående rättigheterna, t.ex enskilda bruk exemplar. Rättighetsparagraferna innehåller hänvisningar till de inskränkningarna/undantagen i 2 kap. URL som är tillämpliga, se även Inskränkningar. Exempel En vanlig CD-skiva innehåller ett flertal olika kategorier av rättshavare. De som skapat musik och text är upphovsmän till ett musikaliskt resp. litterärt verk. Sångare och musiker som framför dessa verk är utövande konstnärer. Bolaget som står för inspelning och produktion har en ljudproducenträtt. Spelas det in video till musiken, erhåller den som spelat in (producerat) videon en filmproducenträtt. Radio- och TV:ns utsändningar av musikinspelningen eller annat har ett sk sändningsskydd. Om inspelningen plockas in i en sammanställning av material, t.ex ett multimedia uppslagsverk om artisten, föreligger också databasproducenträttighet till sammanställningen som sådan. Skydd för utövande konstnärer En utövande konstnär är en person som framför/tolkar (solo eller i en ensemble) och levandegör ett verk, t ex musiker, sångare, skådespelare, uppläsare, dirigenter Skyddet avser bara framföranden av litterära eller konstnärliga verk. Imitatörer, akrobater, magiker och liknande är i regel utan skydd för sina framföranden. Skyddet består av skydd mot att framförandet spelas in eller sänds ut utan tillstånd samt att inspelningen kopieras eller görs tillgängligt (sprids) till allmänheten utan tillstånd. Härutöver finns bl.a. ett skydd för det ideella intresset. Ljudupptagningar får användas vid en ljudradio- eller televisionsutsändning eller vid ett annat offentligt framförande, om ersättnings betalas (oftast ”via” STIM) Se 45 jfr 47 §§ URL Skyddet gäller i femtio år efter det år då framförandet skedde eller, om upptagningen har getts ut eller offentliggjorts inom femtio år från framförandet, efter det år då upptagningen först gavs ut eller offentliggjordes. Skydd för ljud- och filmproducenter Den som producerat (framställt) en grammofonskiva, en film eller annan inspelning av ljud eller rörliga bilder, t.ex skiv- och filmbolag, har ett skydd mot att inspelningen kopieras (eftergörs) eller sprids, visas eller framförs (görs tillgänglig )för allmänheten utan tillstånd. Det är utan betydelse vilka ljud eller rörliga bilder som spelats in, t ex fågelsång, barnjoller, trafikbuller, konstnärliga eller litterära verk, julfirande etc. Ljudinspelningar får användas vid en ljudradio- eller televisionsutsändning eller vid ett annat offentligt framförande, om ersättnings betalas (oftast ”via” STIM) Se 46 jfr 47 §§ URL Skyddet gäller i femtio år efter det år då upptagningen gjordes eller, om upptagningen har getts ut eller offentliggjorts inom femtio år från upptagningen, efter det år då upptagningen först gavs ut eller offentliggjordes. Skydd för Radio- och TV-bolag En ljudradio- eller televisionsutsändning får inte utan radio- eller televisionsföretagets samtycke spelas in, återutsändas eller återges för allmänheten på platser där allmänheten har tillträde mot inträdesavgift. Inspelade sändningar får inte heller kopieras och/eller spridas till allmänheten. Skyddet gäller i femtio år efter det år då utsändningen ägde rum. Se 48 § URL Skydd för Katalog- och databasproducenter Den som har framställt en katalog, en tabell eller ett liknande arbete - i vilket ett stort antal uppgifter har sammanställts eller vilket är resultatet av en väsentlig investering - har uteslutande rätt att framställa exemplar av arbetet och sprida, visa eller framföra det (d.v.s. att göra det tillgängligt) för allmänheten. Det här skyddet gäller t.ex. framställningar i form av telefonkataloger, siffer- eller faktadatabaser eller liknande, vars urval och arrangemang av innehåll inte är originellt och därmed inte uppnår något upphovsrättsligt skydd. Det spelar ingen som helst roll om katalogen/databasen är i pappers-, digitalt eller annat format. Uppslagsverk, multimediaproduktioner, webbplatser och liknande har ofta dubbelt skydd – dvs. både upphovsrättsligt och närstående - då de vanligen krävt en väsentlig investering att producera produkten och den har ett originellt urval och/eller arrangemang av innehållet. Skyddet gäller till dess femton år har förflutit efter det år då arbetet framställdes. Om arbetet har gjorts tillgängligt för allmänheten inom femton år från framställningen, gäller dock rätten till dess femton år har förflutit efter det år då arbetet först gjordes tillgängligt för allmänheten. Se 49 § URL Skydd för fotobildsframställare Den som har framställt en fotografisk bild har uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och göra den sprida, visa eller framföra det (gör det tillgänglig) för allmänheten. Rätten gäller oavsett om bilden används i ursprungligt eller ändrat skick och oavsett vilken teknik som utnyttjas. Med fotografisk bild avses även en bild som har framställts genom ett förfarande som är jämförligt med fotografi. Rätten gäller till dess femtio år har förflutit efter det år då bilden framställdes. Se 49 a § URL. Ett fotografi som är originellt är ett fotografiskt verk, och därmed skyddat också av upphovsrätt. O Offentliggörande/utgivning Ett verk anses offentliggjort då det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten, d.v.s. då det med upphovsmannens samtycke eller med stöd av lag framförs offentligt eller då exemplar av verket sprids till allmänheten eller visas offentligt. Ett verk anses utgivet då exemplar av verket med upphovsmannens samtycke, t ex genom att kopior som förts ut i handeln spridits till allmänheten, se 8 § URL. Före offentliggörandet anses verket tillhöra upphovsmannens privata sfär och han/hon äger oinskränkt bestämmanderätt över sitt verk. Utnyttjandet av ett verk i enlighet med en inskränkningar/undantag förutsätter att verket dessförinnan offentliggjorts, överlåtits eller utgivits. Det innebär t.ex att enskilda bruk exemplar , skolkopiering inte kan ske och citering inte kan göras av ej offentliggjorda verk (opublicerade texter, bilder, filmer etc.). När väl verket har offentliggjorts, och därmed har lämnat den privata sfären, får upphovsmannen kännas vid vissa inskränkningar i sin rätt till verket, särskilt med hänsyn till samhällets och kulturlivets intressen. Offentlig handling är alla allmän handlingar som inte är hemliga (dvs alla tillgängliga och upprättade handlingar inom en myndighet eller kommun som inte kan anses vara serketessbelagda i enlighet med särskilda bestämmelser i sekretesslagen). Offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen har sitt ursprung i medeltida härads- och landsting, där allmänheten samlades och deltog i avgörandet av rättstvister och i andra beslut som gällde angelägenheter för samhället. I dag tar sig principen olika uttryck, såsom förhandlingsoffentligheten, yttrande- och informationsfrihet och i den kanske mest betydelsefulla formen - handlingsoffentligheten. Handlingsoffentligheten är reglerad i Tryckfrihetsförordningen 2 kap.1 § och innebär en rätt för var och en att ta del av allmänna handlingar. Offentligt framförande Detta utgör en del av upphovsmannens förfoganderätt. Vid ett offentligt framförande, som i princip envar kan lyssna till, krävs upphovsmannens tillstånd och ersättning skall utgå till densamme. Det saknar betydelse om texten eller musiken framförs levande eller via radio, TV, satellit eller kabelnät, band- eller skivspelare. En inskränkning i upphovsrätten i § 21 i Upphovsrättslagen, ger var och en rätt att framföra skyddade verk bl. a. vid gudtjänst, undervisning och andra publika framföranden utan kommersiell vinning. Skyddad text och musik i form av ljudupptagning (dock ej sceniska verk och film), får enligt § 47i samma lag framföras offentligt utan utövande konstnärers och fonogramproducenters tillstånd. Däremot måste tillstånd från kompositörer, textförfattare och musikförlag inhämtas. § 47 URL, som är en inskränkning i upphovsrätten, gäller under förutsättning att man inte gör våld på upphovsmannens ideella rätt samt att man ersätter upphovsmannen (samtliga rättighetshavare) ekonomiskt. Offentlig rätt utgör motsatsen till privaträtt, dvs rättsobjektet är inte en privatperson utan en förvaltning, myndighet, kommun eller liknande offentlig organisation. Originalitet (se även verk) Uttrycket ”litterärt eller konstnärligt verk” ska inte i sig uppfattas som något kvalitativt krav på vare sig det litterära eller konstnärliga skapandet. Det görs egentligen inte någon bestämd åtskillnad mellan litterära och konstnärliga verk och ett verk kan hänföras till ettdera begreppen eller båda. Med litterär avses framställningar i ord; talade, skrivna eller tryckta samt beskrivande framställningar i text, i siffror (tabeller) eller i grafiska framställningar (kurvor eller andra bilder) i två- eller tredimensionell form. Ordet konst och konstnärlig anses omfatta t ex verk som framträder i bild, i rörelse eller i toner. För att ett material skall skyddas skall det vara ett självständigt och originellt alster av andligt arbete, i någon mån ett uttryck för upphovsmannens individualitet. Rent mekaniska produkter kan därmed inte ha något upphovsrättligt skydd. . Tidigare talades ofta om verkshöjd som ett mått på den skaparkraft som måste framträda. Enkla nyhetsnotiser är exempel på texter som inte är originella. Det är helt utan betydelse för originalitetsprövningen om det är material skapat i ett högst privat sammanhang eller på en arbetsplats, samt i vilket medium det förekommer. Material på Internet har samma förutsättningar för skydd som t.ex. text på papper. Avbildningar av verket betraktas som exemplar av verket, även om de väsentligt avviker från originalet i utförande och format eller om efterbildningen sker i helt annan teknik än originalet. Så länge inte avbildningen avviker från originalet i så stor omfattning att det föreligger ett nytt verk anses det ligga inom verkets s.k. skyddsomfång. Ju originellare eller mer unikt ett verk är desto större blir dess skyddsomfång. Möjligheten att variera sitt skapande är i vissa sammanhang begränsat av material, funktion etc. När det gäller brukskonst (t.ex. möbler och kläder) är utrymmet för skapandet begränsat. Kravet är då att produkten skall ha en sådan individuell och konstnärlig gestaltning att risken för att samma produkt också skall framkomma genom annans självständiga skapande är obefintligt eller i vart fall mycket liten (dubbelskapandekriteriumet). Skyddsomfånget anses för denna typ av verk vara snävt och täcker i praktiken endast nästan identiska efterbildningar. Det är i realiteten först när någon utan tillstånd t.ex. kopierar, avbildar, bearbetar, och/eller tillgängliggör material, som det i realiteten prövas om det är ett originellt alster (verk). I NJA 1995 s.164 bedömde HD originaliteten i en stickad tunika med uttalandet ”tunikan får …genom sin balans mellan olika sticktekniker och genom kombinationen mellan överdelen och den utsvängda kjolliknande underdelen anses uppvisa en sådan individuell och konstnärlig gestaltning att den utgör ett upphovsrättsligt skyddat alster av brukskonst.” Ett antal av Gustaf Frödings privata brev har av HD ansetts vara av ”sådan egenart till form och innehåll, att det måste anses utgöra skrifter av sådan beskaffenhet” att de hade upphovsrättsligt skydd, se NJA 1921 s. 579. P Personuppgift All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras en fysisk person som är i livet. Typiska personuppgifter är namn, adress, e-postadress, telefonnummer, mobiltelefonnummer, personnummer och fotografier. Presumptionsregeln Är en uttrycklig reglering i 40 a § URL för anställdas upphovsrättsligt skyddade datorprogram. Bestämmelsen föreskriver en övergång av upphovsrätten till arbetsgivaren för anställdas datorprogram som är skapade av en arbetstagare som ett led i dennes arbetsuppgifter eller efter instruktion av arbetsgivaren, om annat inte har avtalats. Det är fråga om en fullständig övergång, d.v.s. både den ekonomiska och ideella rätten övergår till arbetsgivaren. Privatbrev Ett brev eller meddelande som är ställt till någon personligen vid en myndighet ska anses som allmän handling endast om handlingen gäller ärende eller annan fråga som ankommer på myndigheten att ta ställning till. Det väsentliga är alltså innehållet i meddelandet. PuL -samtycke Innebär att du, eller någon annan, lämnar sitt samtycke till att vissa uppgifter som kan knytas till er, t ex ett foto eller er personliga e-postadress eller telefonnummer får publiceras på Internet, t ex av din arbetsgivare eller din högskola. Samtycket kan vara både muntligt eller skriftligt, men det ska vara frivilligt. Ett PuL-samtycke är ”varje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått information, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne”. Innan samtycke ges måste den registrerade ha fått sådan information som gör det möjligt för honom/henne att bedöma för- och nackdelarna och det får inte råda någon tvekan om att ett frivilligt samtycke verkligen föreligger. Samtycket måste också vara särskilt, vilket innebär att det måste gälla en viss behandling som rör den registrerade och som utförs av en viss registeransvarig för vissa ändamål. Plagiat betyder ”en litterär eller konstnärlig stöld” och är egentligen inte ett rättsligt begrepp. Ett typiskt fall kan vara att en person utger sig för att vara upphovsman till en annans verk. Plagiat gäller även när likheten med ett verk som redan finns är så stor, att vad som utges för ett nytt självständigt verk inte kan anses vara det. Eftersom påverkan och inspiration är naturliga element när nya verk skapas, kan det vara svårt att avgöra när ett verk har plagierats eller om en omedveten eller medveten påverkan lett till att två verk uppvisar stora likheter, skriver STIM. R RF är en förkortning av RegeringsFormen, som är vår främsta och mest omfångsrika grundlag. I RF anges i vid bemärkelse hur landet ska styras. Den inleds med orden "All offentlig makt i Sverige utgår ifrån folket" den nu gällande lagen antogs 1974. Rättighetshavare (eller rättshavare) Med detta begrepp avses den som är innehavare av upphovsrättigheter. Den som förvärvat rätt att använda skyddat material på visst sätt, t.ex. ett bokförlag, en skiv- eller filmproducent e liknande. För flera typer av skyddsobjekt finns överlappande skydd och rättshavare i flera led. Det kan vara dels flera rättshavare som innehar olika typer av skydd (t.ex. i musik-, filminspelningar och multimedieproduktioner är detta vanligt). Enligt svensk rätt uppstår upphovsrätten alltid hos den fysiska person som skapat verket. Den ekonomiska delen av upphovsrätten (förfoganderätten) kan överlåtas eller upplåtas till annan fysisk eller juridisk person (t ex ett förlag, din arbetsgivare eller ett bolag) och kan delas mellan flera rättighetshavare. Dessa utgörs vanligen av en eller flera upphovsmän, förlag, skivbolag, intresseorganisationer eller liknande. Den andra sidan av upphovsrätten, den ideella rätten, kan med bindande verkan endast efterges i begränsad omfattning. S Sanktioner /Straff /Skadestånd Sanktionen för upphovsrättliga intrång (otillåtet nyttjande) kan vara både straffrättsligt (böter och fängelse) och civilrättsligt (skadestånd). Ett skadeståndsansvar inträder så snart ett intrång skett, men graden av medvetenhet eller omedvetenhet avgör vilken ersättning som skall erläggas, se 54 § URL. Vid intrång som sker helt omedvetet, dvs. utan minsta misstanke om att nyttjandet inte var tillåtet, skall skäligt vederlag för nyttjandet betalas. Skadeståndet brukar då beräknas i form av en licenser för det nyttjande som skett av t.ex. datorprogram, text, bild, fotografier, musik, film etc. Om intrånget däremot skett uppsåtligen eller av oaktsamhet skall utöver det skäliga vederlaget och annan förlust (t ex minskad försäljning) också "lidande eller annat förfång" , dvs. icke-ekonomisk skada, ersättas. Den som medvetet (uppsåtligen) eller av grov oaktsamhet vidtar åtgärder som innebär intrång i upphovsrätten kan dömas till bötes- eller fängelsestraff i högst två år, se 53 § URL. Samlingsverk Är en samling av verk, uppgifter eller annat material, i svensk rätt kallat kataloger eller sammanställningar. Dessa kan finnas i olika teknisk form, t.ex. på papper i en bok eller i en katalog, på en videoupptagning i en film eller i digital form på en datadiskett eller på en elektronisk anslagstavla eller i en databas. Som exempel på sammanställningar med uppgifter kan nämnas telefonkataloger, tidtabeller och tidningsbilagor med veckans TV-program samt omfattande länksamlingar. Exempel på sammanställningar med annat material än rena uppgifter är kalendrar, läseböcker, diktsamlingar, samlingsskivor, tidningar, uppslagsverk, kursmaterial och multimedieprodukter i digital form samt vetenskapliga publikationer med bidrag från flera författare. Sammanställningar som innehåller ett stort antal uppgifter eller är resultatet av en väsentlig investering skyddas i enlighet med katalogskyddet i 49 § URL. Skyddet avser basens struktur, inte dess innehåll. En sammanställnings originalitet bedöms utifrån urvalet eller hur innehållet organiseras. Sammanställningar med originell struktur anses vara egna verk. Upphovsrättslagen ger också universitet och högskola rätt att framställa kompendier eller andra samlingsverk, sammanställt ur verk från ett större antal upphovsmän, för användning vid undervisning. Detta gäller dock endast under vissa förutsättningar; t.ex. får endast mindre delar av litterära och musikaliska verk återges. Upphovsmannens tillstånd krävs inte men upphovsmannen har dock rätt till ersättning. SekrL är en förkortning för SekretessLagen. Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller tillsammans bestämmelser om vad som skall hållas hemligt i statlig och kommunal verksamhet. Sekretess/sekrestessbelagd Ordet sekretess betyder förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen (det vi brukar kalla tystnadsplikt) eller genom att en allmän handling lämnas ut eller på något annat sätt. Sekretesslagens 16 kapitel beskriver i detalj i vilka situationer som uppgifter hos myndigheter kan hållas hemliga. Sammanfattningsvis kan sägas att för universitetens del kan sekretesslagen endast utnyttjas i mycket begränsad omfattning – främst för att skydda vissa personuppgifter hos utsatta personer (anställda eller studenter), anbudsförfarande (inköp) samt vid datainsamling i forskningssyfte.(se även hemlig handling) Skolkopiering ( se även Bonusavtalet) Exemplar av utgivna verk får för undervisningsändamål framställas i form av fotokopior (i lagtexten står det "reprografiska kopior") och inspelningar av radio- och TV-utsändningar, se 13 § URL. Detta nyttjande är inte avgiftsfritt, utan ersättningen och omfattningen av "skolkopiering" regleras i särskilda avtal , för närvarande med Bonus Presskopia , COPYSWEDE , skivbolagens organisation (IFPI) samt med SVT, TV 4 AB och Sveriges Radio. Det är vanligtvis rektorn på en skola som ansvarar för att lärarna informeras om avtalens innehåll och att villkoren följs. Tyvärr medför en föråldrad skrivning i skolkopieringsundantaget att enbart fotokopiering av tryckt material är tillåtet. Det kan hända att de BONUS-avtal som gäller för skolkopieringens villkor tillåter inskanning av material, men det skall i så fall klart framgå av avtalstexten. Bonus Presskopias avtal på undervisningsområdet innebär att lärarna vid den skola som ingått ett kopieringsavtal fått ett generellt tillstånd att fotokopiera ur skyddade verk, såsom böcker, tidningar, tidskrifter och noter. Lärarna behöver inte i varje enskilt fall ta kontakt med upphovsmännen/rättshavarna, dvs. författare, översättare, kompositör, arrangör, fotograf, förlag, utgivare m fl. Skolan erlägger i gengäld en viss ersättning per elev för kopieringsrätten som betalas till Bonus Presskopia. Inkomna ersättningar fördelas sedan bland medlemsorganisationerna och i slutändan till rättshavarna. Läraren får i enlighet med avtalet till sina elever kopiera 15 %, dock högst 15 sidor ur en skrift, för att komplettera den obligatoriska kurslitteraturen. Läraren får kopiera så många exemplar att han själv får några exemplar och hans elever var sitt. (Se närmare om avtalet på Bonus Presskopias hemsida). Mellan Svenska Kommunförbundet och COPYSWEDE finns ett normalavtal för inspelning från radio- och TV, det s.k. Skolbandningsavtalet för kommunala skolor. Det är kommunerna som tecknar avtal med COPYSWEDE för sina skolors räkning. I normalfallet har därmed skolan rätt att spela in radio- och TV-program för undervisningsbruk från en stor del av programutbudet på Sveriges Radio, SVT och TV4. Sändningar från UR omfattas dock inte av avtalet, vare sig i radio eller TV. Skolornas tillgång till UR-program är ordnad på annat sätt. Se närmare om avtalet på COPYSWEDEs webbplats. Lärare och elever får för undervisningsändamål spela in ("göra upptagningar av") sina egna framföranden av verk, se 14 § URL. Sådana inspelningar får inte användas för andra ändamål. Det finns också en rätt att framställa samlingsverk för användning i undervisning av mindre delar av litterära och musikaliska verk, av verk av litet omfång (t. ex dikter) samt av offentliggjorda konstverk, om det gått fem år från det år då verket gavs ut eller konstverket offentliggjordes, se 18 § URL. Observera att sammanställningen för att berättiga till utdrag enligt denna regel skall vara originell i urval eller arrangemang av innehållet - ett samlingsverk! Denna "skolkompendierätt" gäller inte från filmverk eller verk som skapats för användning vid undervisning (läroböcker o likn.). Upphovsmännen till de verk som nyttjas behöver inte ha gett sitt tillstånd, men har rätt till ersättning. Var och en får utan rättighetshavarnas tillstånd och utan att betala någon ersättning vid undervisning offentligt framföra utgivna verk, se 21 § URL. Detta gäller dock inte sceniska verk (t ex teaterpjäser, koreografi, iscensättningar och pantomimer) eller filmverk (t. ex spelfilmer, TV-filmer och dramatiska filmer) och innefattar inte heller en rätt att sända ut verk i radio eller television. Verket bör presenteras och upphovsmannens namn anges. Observera att vanligtvis anses inte (vanlig) undervisning vara en verksamhet som sker offentligt. Se om definition av allmänhet/offentlighet under Tillgängliggörande för allmänheten. Skyddstid Ett verk är skyddat 70 år efter upphovsmannens död. Skyddstiden förlängdes 1996 från 50 till 70 år – eller 70 år efter den sist avlidnes död, om verket har flera upphovsmän. Dessutom finns ett särskilt skydd under 50 år för de närstående rättigheterna som uppstår i samband med ett framförande. Detta gäller exempelvis för musiker, skådespelare, dansare, men också för olika produktionsbolag för film, musik, radio och TV. Även katalogframställare har ett femtonårigt skydd för sina sammanställningar (hit räknas t ex omfattande länklistor på Internet). Sluten krets För att en personkrets skall anses som sluten måste kretsen vara på något sätt individuellt bestämd och utgöra en utåt avgränsad enhet sammanhållen av ett påvisbart samband mellan medlemmarna. Se vidare under tillgängliggöra. T Tillgängliggöra Detta är att göra verket tillgängligt för en allmänhet och kan delas in i tre delar; offentligt framförande, spridning av exemplar till allmänheten och offentlig visning. Rätten att tillgängliggöra verket för allmänheten utgör den ena delen av förfoganderätten (rätten att framställa exemplar är den andra) och omfattas således av upphovsmannens ensamrätt. Tillgängliggörande för allmänheten Tillgängliggöranderätten är upphovsmannens rätt att bestämma över när, var och hur verket skall föras ut till allmänheten. Rätten indelas i rätten att framföra verket offentligt, rätten att visa exemplar av verket offentligt samt rätten att sprida exemplar av verket till allmänheten. Observera att spridning och visning avser förfoganden över exemplar av verket, se 2 § st 3 URL. Tyngdpunkten ligger i framföranderätten, dvs. rätten att offentligt t ex läsa upp, spela upp eller sända ut verket. Avsikten vid lagens tillkomst (1960) var att denna rätt skulle inkludera även framtida på 1960-talet icke kända sätt att framföra verket offentligt. Såvitt gäller konstverk t.ex. bildkonst, fotografier, målningar skulpturer osv. beskrivs denna rätt som en rätt att visa exemplar av verket. När det gäller projicering av film på en skärm eller uppspelningen av en videofilm, hänförs det till ett framförande av verket. Genom spridningsrätten har upphovsmannen givits en rätt att bestämma över när exemplar av verket görs tillgängligt för allmänheten genom försäljning, uthyrning, utlåning, pantsättning, gåva eller på annat sätt varigenom ett fysiskt exemplar av ett verk övergår från en innehavare till en annan. När är det en sluten krets? Tillgängliggörande som inte sker till allmänheten faller utanför det upphovsrättsliga skyddet. Definitionen av vad som är offentligt/en allmänhet är vidare än i t.ex. allmänna ordningsstadgan och andra offentligrättsliga regleringar. Huvudprincipen (uttalat i lagens förarbeten) är att upphovsmannens rätt omfattar alla framföranden som inte sker inför helt slutna kretsar. HD definierade i NJA 1988 s.715 närmare vad som var en ”sluten krets”; ”För att en personkrets skall anses som sluten måste kretsen vara på något sätt individuellt bestämd och utgöra en utåt avgränsad enhet sammanhållen av ett påvisbart samband mellan medlemmarna. Detta kan t ex gälla de anställda vid ett företag, eleverna vid en skola, särskilt inbjudna deltagare i en konferens och medlemmarna i en förening för idkande av viss verksamhet, vilken tillämpar klara och begränsande inträdesbestämmelser eller kräver aktivitet av medlemmarna. Kretsen får inte vara så stor eller obestämd – t.ex. genom att vara öppen för vem som helst som ingår i en stor grupp i ett någorlunda stort område eller som tillhör en särskild grupp av befolkningen - att den av sådan anledning måste räknas till allmänheten Ytterst får göras en samlad bedömning av sådant som ändamålet för den slutna kretsen, möjligheten att vinna medlemskap och tillträde till framföranden inom kretsen, antalet personer och om framföranden av material inom kretsen skett i ekonomiskt syfte.” Undervisning kan således i många fall anses vara en icke offentlig verksamhet. Till privatlivets slutna krets hör vad som förekommer i hemmet, i den privata vänkretsen och det privata umgänget. Hit kan också hänföras framföranden som sker i vissa ”mindre” arbetsmiljöer med färre än 20 anställda, jfr nedan om industrimusik. I ett särskilt lagstadgat undantag anses framföranden som i och för sig sker till en sluten krets, t.ex. anställda på ett företag, ändå vara jämställt med ett offentligt framförande om det är en större sluten krets (fler än 50 personer) och framförandet sker i förvärvsverksamhet, dvs. med ett ekonomiskt syfte , t.ex. att öka trivsel och effektivitet på arbetsplatsen (ofta kallat industrimusik), se 2 § 3st 2p URL. Högsta domstolen har i ett antal rättsfall försökt bestämma vad som i upphovsrättsliga sammanhang utgör en ”sluten krets/allmänhet”, ”offentliga framföranden” etc.; I NJA 1967 s.150 ansågs medlemmarna i en gammaldansförening (Stala Gammalförening) utgöra en ”allmänhet”. Föreningens ändamål var att anordna danstillställningar för medlemmarna, antalet medlemmar var inte begränsat och det fanns inte några särskilda kvalifikationer för medlemskap. Tillträde till samlingslokalen (där musik framfördes) kunde i och för sig inte ske för icke-medlemmar och medlemskap kunde inte erhållas vid ingången, men om anmälan om medlemskap gjorts tidigare under den dag då tillställningen skulle hållas (annonser i ortspressen) fick man tillträde. I NJA 1988 s715 ansågs inte patienter på ett utgöra en sluten krets. Patientgruppens sammansättning var heterogen, växlande och tillfällig samt utan egentligt inbördes samband. Material på en lösenordsskyddad kurswebb? Om kurswebbens lösenordsskydd medför att den grupp som får tillgång till materialet kan vara att anse som en sluten krets (jfr resonemang ovan) och antalet inte är för stort, sker inte ett tillgängliggörande för allmänheten via kurswebben. Tumregeln (för upphovsrätt till anställdas material) Institutionen i egenskap av arbetsgivare har viss nyttjanderätt till den administrativa/tekniska personalens verk. Det avgörande för överföring av upphovsrätt i ett anställningsförhållande är anställningsavtalets innehåll, dvs. om avtalet uttryckligen eller underförstått innefattar en överföring av rätten och i så fall dess omfattning. När inget uttryckligen avtalats, är det genom anställningsavtalet underförstått att vissa av upphovsmannens befogenheter över verket överförs till arbetsgivaren. Rättsövergången är i det enskilda fallet beroende av om det finns något samband mellan anställningen och verkets tillkomst och hur starkt sambandet är. Vid bedömning av arbetsgivarens rätt används den s.k. tumregeln. Enligt tumregeln får arbetsgivaren för sin normala verksamhet utnyttja anställdas upphovsrättsliga verk som skapas i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren. Till grund för bedömning av utnyttjandets omfattning läggs tidpunkten för verkets tillkomst. Har arbetsgivaren en rätt till anställdas verk inskränks dennes nyttjanderätt till en viss del av de begränsningar som följer den ideella rätten. Om tumregeln se Arbetsdomstolens dom 2002 nr 87. Tystnadsplikt Ett förbud mot att muntligen röja en uppgift som är sekretessbelagd (se även hemlig handling). U Upphovsman Detta kallas den fysiska person som skapat ett verk. Ursprunglig upphovsrätt gäller alltså inte institutioner eller företag utan enbart den som skapat verket. Upphovsrätten till ett verk tillhör alltid en eller flera fysiska personer. Rätten att använda verket kan överlåtas helt eller delvis, exempelvis till ett förlag eller en arbetsgivare. När upphovsmannen avlider övergår upphovsrätten till de efterlevande. Även efter en upphovsmans död är dennes verk skyddat. Skyddstiden förlängdes 1996 från 50 till 70 år - ett verk är alltså skyddat 70 år efter upphovsmannens död (70 år efter den sist avlidnes död, om verket har flera upphovsmän). Dessutom finns ett särskilt skydd om 50 år för de närstående rättigheterna, exempelvis för de musiker som framför ett musikaliskt och för s.k. katalogframställare vilka har ett femtonårigt skydd. För att förenkla användandet av upphovsrättslagen och möjliggöra vissa typer av ett verks användning som inte bedöms som kommersiellt utnyttjande, finns ett antal undantag i upphovsmannens ensamrätt till sitt verk. I det flesta fall gäller dock fortfarande att upphovsmannen skall ersättas ekonomiskt. Dessutom kvarstår i princip alltid den ideella rätten. Upphovsrätt Detta är en ensamrätt som ger upphovsmannen skydd mot att någon annan utnyttjar eller förändrar hans litterära och konstnärliga verk utan tillstånd. Upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovsmannens död. Upphovsrättslagen säger att upphovsmannen har rätt att ensam bestämma över verkets användning (ensamrätt), vilket bl. a. medför en ideell rätt. Det innebär att upphovsmannen ska namnges i samband med att hans verk används, och att verket inte får förvanskas eller utnyttjas på ett för upphovsmannen kränkande sätt. Upphovsmannen, kan med bindande verkan, endast i begränsad omfattning avstå ifrån den ideella rätten till sitt verk. Upprättad handling I Tryckfrihetsförordningen (TF) finns många regler om när en handling anses vara upprättad. Principen är att en handling som vi själva framställer – blir allmän när den fått sin slutliga utformning. En handling blir normalt upprättad när vi skickar iväg expedierar den (utanför universitetet). Detta gäller vanligen oavsett i vilket skick den befinner sig i – om den är en färdig produkt eller om den enbart utgör ett utkast eller förslag. Ett tentamensresultat blir offentligt antingen då examinator vid tentamensgenomgång meddelar resultat muntligen eller när resultat anslås vid studerandeexpeditionen eller blir tillgängligt via Internet eller distribueras genom e-post. Handlingar som inte skickas iväg – t ex interna remissyttranden anses upprättade i lagens mening när ärendet som sådant blivit slutbehandlat. Handlingar som inte hör till något bestämt ärende betraktas som upprättade när de justerats eller färdigställts på annat sätt. Uppsåt Detta betyder att någon gör något med avsikt. Inom straffrätten krävs i allmänhet uppsåt för att en handling ska vara straffbar. Uppsåt gäller när en gärningsman inser att en gärning kommer att medföra en brottslig effekt, men detta inte hindrar honom från att agera. Upptagning Digital eller analog inspelning/bandupptagning av enbart ljud eller både ljud & rörlig bild (video). URL är (i juridiska sammanhang) en förkortning för Upphovsrättslagen, dvs Lag (1960:729) om upphovsrätt till konstärliga och litterära verk . I tekniska sammanhang syftar förkortningen URL (Uniform Resource Locator), på den unika webbadressen till en resurs (oftast en webbsida)på Internet. Det är webbadressen som syns överst i webbläsarfönstret och som brukar publiceras t ex i annonser. V Verk (se även originalitet) Det är en gemensam benämning för de prestationer för vilka man kan få upphovsrätt (se även förklaringen av originalitet). Verkshöjd Detta är en term som bedömer ett verks konstnärliga särprägel, individualitet och originalitet. Som huvudregel för bedömningen brukar man säga att ett verk inte skall kunna ha skapats av två personer oberoende av varandra. Verkshöjd är samtidigt benämning på det krav på originalitet som ställs på ett verk för att det ska kunna få upphovsrättsligt skydd (se även verk och originalitet). Även fotografier, arrangemang, datorprogram, layout mm kan ha verkshöjd. Videobilder Bilderna i en videofilm, lagrade i digital eller analog form, innefattas i begreppet fotografisk bild. W Y YGL är en förkortning för YttrandeFrihetsGrundlagen som reglerar skyddet för yttrandefrihet i radio, TV, filmer, videogram och ljudupptagningar. Yttrandefrihetsgrundlagen är vår nyaste grundlag (1982). Den bygger på samma principer som Tryckfrihetsförordningen(TF). Yrkande Detta är en begäran av part om att domstol eller myndighet ska meddela dom eller beslut med ett visst innehåll. Z Å Ä Ö   Andra ordförklaringar och förkortningar i texten A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V W Y Z Å Ä Ö (för datatermer se även Svenska Datatermgruppen http://www.nada.kth.se/dataterm/ ). A Asynkron kommunikation Kommunikation via datorer som innebär att lärare och studerandes kommunikation inte sker samtidigt utan är skild åt i tiden. Exempel på verktyg för asynkron kommunikation är e-post eller datorkonferenssystem / diskussionsforum. B BBS BBS är en förkortning för ”Bill Board System” - dvs en elektronisk meddelandefunktion för att utbyta information mellan dem som besöker en viss hemsida oberoende av tid och rum (s. k."asynkron kommunikation"). Sådana funktioner kallas ofta för Arenor, Diskussionsforum eller Konferenser och är vanligtvis textbaserade, men ofta ger en BBS användarna möjlighet att själva publicera t ex olika text-, ljud- & bildfiler som bilagor. C Chat /Chatt En funktion för att småprata med andra användare på Internet. Att ”chatta” innebär att kommunicera med någon via Internet genom att skriva meddelanden på tangentbordet. Dessa visas sen – i ungefär realtid – på skärmen hos den man kommunicerar med. Det finns chattar som gör att du även kan använda video och audio för att kommunicera i realtid samt skriva i och titta på samma dokument. Detta gör att chatfunktioner börjat användas som verktyg för att hålla korta föreläsningar eller redovisningar i nätbaserade distanskurser. D Distansutbildning är då lärare och studerande under större delen av studierna är fysiskt åtskilda. Detta skiljer ut distansutbildning från närutbildning. det vanliga är att man använder sig av någon form av tekniskt stöd för att bära kursens innehåll och för att förena studerande och lärare. H HTML HTML är en förkortning för ”Hyper Text Markup Language” - det vanligast förekommande protokollet på Internet. HTML beskriver hur olika filer som du hämtar från ett nätverk skall presenteras och förhålla sig till varandra på din dator. HTML-kodning innebär att varje del av det innehåll som ska presenteras på en hemsida märks upp med sk "HTML-taggar" där t ex <b> betecknar att en text ska visas i fetstil. I IKT begreppet Informations och Kommunikations Teknik används ofta synonymt med begreppet IT. Det är en översättning av det engelska begreppet Information and Communication Technology (ICT). ISP ISP är en förkortning för ”Internet Service Provider” som ungefär betyder Internetoperatör. De som ger tillgång till Internet, t.ex. via en modempool, ISDN, ADSL eller annat s.k. bredband. En ISP, erbjuder ofta fler tjänster än tillgång till Internet; t.ex. e-post, lagringsutrymme och datoruppkoppling till telenätet. IT-baserad utbildning begreppet omfattar all utbildning som på något sätt är baserad på eller stöds av informationsteknik. K Kurswebb Kurswebb är en hemsida med information om en viss kurs, dess innehåll och mål, när den ges, hur man anmäler sig, vilka förutsättningar som krävs, kontaktuppgifter o.s.v. (informationskurswebb). Men, ofta innehåller en kurswebb också sådant material som kursledningen anser att du behöver för att genomföra kursen, t ex studiehandledning, anteckningar, utvalda länkar och annat digitalt kursmaterial. Vid nätbaserade kurser innehåller en kurswebb även interaktiva delar såsom anslagstavlor och "chat"-funktion etc. där du som användare/kursdeltagare själv förväntas bidra till kurswebbens innehåll genom att kommunicera med dina lärare och kurskanmrater under kursens gång (interaktionskurswebb). L LMS LMS är en förkortning för ”Learning Management System”. Ett LMS är ett administrativt system som finns på en server. Det håller reda på alla studenter, deras profiler och deras studieresultat. Vidare håller det reda på alla kurser som finns tillgängliga och vilka som en viss student kan ta. Ofta finns funktioner för att sätta samman mindre kurselement och lärmoduler till kurser. Man kan t.ex. fördefiniera kraven för att påbörja ett visst kursmoment eller styra sekvensen av lärmoduler som eleven går igenom.Ett LMS har också en klientdel som finns på studentens (eller användarens) dator, som hanterar inloggning, navigering och att visa själva innehållet i kursmodulen. M MIDI MIDI kan förenklat sägas vara det språk som syntar och datorer använder när de talar med varandra. En midifil talar om vilken ”tangent” som skall slås an och hur hårt (och en del annat förstås). MP3 kallas ett av de vanligare ljudformaten, kanske det vanligaste på Internet. I jämförelse med en ljudfil från en CD-skiva tar en Mp3-fil väldigt liten plats. Detta beror på att informationen är hårt komprimerad. Man går då miste om en del av dynamiken men samtidigt görs filen mindre och med andra ord mer lämpad för överföring i digitala nätverk. MUD är en förkortning för ”Multi User Dimensions” eller (Multi User Dungeons). En MUD är en typ av nätverksbaserade miljöer, ofta rollspel, som tillåter flera användare logga in samtidigt och träffa varandra. Det är helt textbaserat och består av en blandning mellan chat och textbaserat rollspel kan man säga, eftersom man kan kontakta varandra under spelet. Den virtuella miljön består av ett antal rum, som tillsammans länkas ihop till domäner. Dessa domäner (ex en ö eller en stad) bildar en hel värld. Man har ingen spelledare och man kan egentligen syssla med precis vad man vill i en MUD. Vissa loggar på för att träffa vänner och chatta, andra för att seriöst rollspela någon karaktär de valt eller tilldelats. MUD används numera ofta i undervisningssammanhang. Multimedia Integrerade, datorstödda presentationer eller produkter, baserade på kommunikationsformerna text, grafik, animation, ljud och bild/video. Nätbaserat lärande Lärande som sker med stöd av Internet eller intranät. Information och stöd för kommunikation förmedlas via ett datornätverk som använder IP-protokoll. Realtid säger man ibland när man menar att något händer samtidigt (i motsats till vid skilda tidpunkter). Används om kommunikation över datanät. Synkron kommunikation Kommunikation som sker samtidigt mellan t.ex. lärare och studerande ( i realtid). I distansutbildning har video-konferensstudior använts för att möjliggöra synkron kommunikation. Den tekniska utvecklingen av datorer, nätverk och mjukvara medför att tal och bild i ökande omfattning används för samspel direkt via datorerna, t ex i chattar. Utbildningsplattform kallas också lärplattform eller Learning Management System (LMS). Det är ett verktyg som hjälper till med administration, strukturering av kursinnehåll och kommunikation vid distansundervisning. Exempel på utbildningsplattformar är Web-CT, Blackboard och Ping Pong. Videokonferens En teknik som möjliggör överföring av ljud och bildinformation t.ex. via satellit eller via Internet / intranät. Virtuell en beteckning för något som är digitalt, datorgenererat och skenbart verkligt.