|
"Domstolen är till för medborgarna. Den
agerar med respekt för individerna och med makt
att bestämma straff och lösa tvister."
Så lyder ett utdrag ur Sveriges Domstolars
vision för framtiden. Domstolsverket och
domstolarna arbetar för att bygga ännu
effektivare domstolar som på ett rättssäkert
sätt kan utföra sitt uppdrag. Att få sin sak
prövad av en opartisk och självständig
domstol är en grundläggande rättighet i en
demokrati. Den som blivit anklagad för ett
brott ska betraktas som oskyldig "intill
dess hans skuld lagligen fastställts".
I Sverige har vi tre typer av domstolar. De allmänna
domstolarna (tingsrätt, hovrätt, Högsta
domstolen), de allmänna förvaltningsdomstolarna
(länsrätt, kammarrätt, Regeringsrätten) samt
specialdomstolarna (till exempel Arbetsdomstolen
och Marknadsdomstolen).
Möjligheten att överklaga domen till
Europadomstolen i enlighet med rätten till en
”rättvis rättegång enl. artikel 6 ”,
finns också.Då gäller speciella regler.
Lär
mer på länken här
Europakonventionen
Enligt artikel 6 i Europakonventionen har alla rätt
till en rättvis rättegång. En rättvis rättegång
innebär bland annat att förfarandet ska vara
kontradiktoriskt.
Allt material som en part ger in till domstolen
ska delges motparten som ska ha tillfälle att
bemöta det. En domstol ska inte grunda sitt avgörande
på annat material än sådant som båda parter
haft tillfälle att yttra sig om.1 En rättvis rättegång
förutsätter också att parterna är likställda
i processen och att proceduren inte gynnar åklagaren
framför den åtalade – equality of arms.2
Europadomstolen har i flera domar prövat om
konventionens krav på en rättvis rättegång
uppfyllts. Domstolen har ansett att en förutsättning
för att kraven ska vara uppfyllda är att rättegången
är kontradiktorisk och att åklagare och försvarare
är likställda i processuellt hänseende. Åklagare
och försvarare måste ges möjlighet att ha kännedom
om och yttra sig över vad den andra parten har
anfört och över bevisning som presenterats av
motparten.3
1 Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i
europeisk praxis, 3:e uppl. s. 227
2 Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i
europeisk praxis, 3:e uppl. s. 218
I och med en dom i HD (T 72-04)öppnas möjligheten
för en person i Sverige att i stället för att
gå till Europadomstolen, först få sin
sak prövad vid svensk domstol. Läs mer om
detta i Eva Stenborres artikel.
( Advokatsamfundet nr3 2005, Eva Stenborre,
doktor i straffrätt)
Länk
här
I vår svenska grundlag har domstolarna en självständig
ställning. Varken riksdagen eller någon
myndighet får bestämma hur en domstol ska döma
i ett enskilt fall.
Läs mer på Domstolarnas
hemsida
Läs mer på Justitiedepartementets
webbplats
Regeringen skriver varje år ett regleringsbrev
som innehåller övergripande regler och
riktlinjer om hur Domstolsverket, domstolarna
och nämnderna ska arbeta.
I Sverige ska du kunna få ditt fall prövat i
tre instanser. Tyvärr har denna möjlighet
inskränkts betydligt av statsmakterna på grund
av besparingsskäl.
Promemorian försöker
belysa problem och ge förslag till praktiska lösningar.
Syftet med promemorian är att ge åklagarna bättre
förutsättningar att i det operativa arbetet
tillämpa bestämmelserna på bästa sätt.
|
