6 kap. Om sexualbrott
1 §Den som
genom våld eller genom hot som innebär eller för
den hotade framstår som trängande fara tvingar någon
annan tillvsamlag eller till annat sexuellt umgänge, om gärningen
med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i
övrigt är jämförlig med påtvingat samlag, döms för
våldtäkt till fängelse, lägst två och högst sex år.
Med våld jämställs att försätta någon i vanmakt
eller annat sådant tillstånd.
Är brottet med hänsyn till våldets eller hotets art
och omständigheterna i övrigt att anse som mindre
allvarligt, döms till fängelse i högst fyra år.
Är brottet grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse,
lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om
brottet är grovt skall särskilt beaktas, om våldet var
livsfarligt eller om den som har begått gärningen
tillfogat allvarlig skada eller allvarlig sjukdom eller,
med hänsyn till tillvägagångssättet
eller offrets låga ålder eller annars, visat särskild hänsynslöshet
eller råhet. Lag (1998:393)..
2 §
Den som, i annat fall än som avses i 1 §, genom olaga tvång
förmår någon till sexuellt umgänge, döms för sexuellt
tvång till fängelse i högst två år.
Om den som har begått gärningen visat särskild hänsynslöshet
eller om brottet annars är att anse som grovt, döms för
grovt sexuellt tvång till fängelse, lägst sex månader
och högst fyra år. Lag (1992:147).
3 §
Den som förmår annan till sexuellt umgänge genom att
allvarligt missbruka hans eller hennes beroende ställning
döms för sexuellt utnyttjande till fängelse i högst
två år. Detsamma gäller den som har sexuellt umgänge
med annan genom att otillbörligt utnyttja att denne
befinner sig i vanmakt eller annat hjälplöst tillstånd
eller lider av en psykisk störning.
Om den som har begått gärningen visat särskild hänsynslöshet
eller om brottet annars är att anse som grovt, döms för
grovt sexuellt utnyttjande till fängelse, lägst
sex månader och högst sex år.
Lag (1994:1499).
4 §
Har någon sexuellt umgänge med den som är under arton
år och som är avkomling till eller står under fostran
av honom eller henne eller för vars vård eller tillsyn
han eller hon har att svara på grund av en myndighets
beslut, döms för sexuellt utnyttjande av underårig till
fängelse i högst fyra år.
Detsamma skall gälla om någon, i annat fall än som
avses förut i detta kapitel, har sexuellt umgänge med
barn under femton år.
Om den som har begått gärningen visat särskild hänsynslöshet
mot den underårige eller om brottet på grund av dennes låga
ålder eller annars är att anse som grovt, skall dömas för
grovt
sexuellt utnyttjande av underårig till fängelse, lägst
två och högst åtta år. Lag (1998:393)..
5 § Upphävd genom lag
(1994:1499).
6 §
Har någon, i annat fall än som avses förut i detta
kapitel, samlag med eget barn eller dess avkomling, döms
för sexuellt umgänge med avkomling till fängelse
i högst två år.
Den som, i annat fall än som avses förut i detta
kapitel, har samlag med sitt helsyskon, döms för
sexuellt umgänge med syskon till fängelse i högst ett
år.
Vad som sägs i denna paragraf gäller inte den som förmåtts
till gärningen genom olaga tvång eller på annat otillbörligt
sätt. Lag (1992:147).
7 §
Den som, i annat fall än som avses förut i detta
kapitel, sexuellt berör barn under femton år eller förmår
barnet att företa eller medverka i någon handling med
sexuell innebörd, döms för sexuellt ofredande
till böter eller fängelse i högst två år.
För sexuellt ofredande döms även den som genom tvång,
förledande eller annan otillbörlig påverkan förmår någon
som har
fyllt femton men inte arton år att företa eller medverka
i en handling med sexuell innebörd, om handlingen är ett
led i
framställning av pornografisk bild eller utgör en
posering i annat fall än när det är fråga om framställning
av en bild.
Detsamma skall gälla, om någon blottar sig för annan
på sätt som är ägnat att väcka anstöt eller eljest
genom ord eller handling på ett uppenbart sedlighetssårande
sätt uppträder anstötligt mot annan. Lag (1994:1499).
8 §
Den som främjar eller på ett otillbörligt sätt
ekonomiskt utnyttjar att annan har tillfälliga sexuella förbindelser
mot ersättning, döms för koppleri till fängelse i högst
fyra år.
Om en person som med nyttjanderätt har upplåtit en lägenhet
får veta att lägenheten helt eller till väsentlig del
används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning
och inte gör vad som skäligen kan begäras för att få
upplåtelsen att upphöra, skall han eller hon, om
verksamheten fortsätter eller
återupptas i lägenheten, anses ha främjat verksamheten
och dömas till ansvar enligt första stycket. Lag
(1998:393).
9 §
Är brott som avses i 8 § grovt, skall dömas för
grovt koppleri till fängelse, lägst två och högst
sex år.
Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt
beaktas, om den som har begått gärningen främjat tillfälliga
sexuella förbindelser mot ersättning i större
omfattning eller hänsynslöst utnyttjat annan. Lag
(1984:399).
10 §
Den som genom att utlova eller ge ersättning skaffar
eller söker skaffa sig tillfälligt sexuellt umgänge med
någon som är under arton år, döms för förförelse
av ungdom till böter eller fängelse i högst sex månader.
Lag (1984:399).
11 §
Till ansvar som i detta kapitel är föreskrivet för en gärning
som begås mot någon under en viss ålder skall dömas även
den som inte insåg men hade skälig anledning anta att
den
andra personen inte uppnått sådan ålder. Lag
(1998:393).
12 §
För försök till våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt
tvång, grovt sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande, grovt
sexuellt utnyttjande, sexuellt utnyttjande av underårig,
grovt sexuellt
utnyttjande av underårig, koppleri och grovt koppleri döms
till ansvar enligt vad som föreskrivs i 23 kap. Detsamma
gäller i fråga om förberedelse och stämpling till våldtäkt,
grov
våldtäkt, grovt sexuellt utnyttjande av underårig och
grovt koppleri samt underlåtenhet att avslöja sådant
brott. Lag (1998:393).
13 §
Är vid sexuellt utnyttjande av underårig enligt 4 § första
stycket andra meningen eller försök till sådant brott
eller vid sexuellt ofredande enligt 7 § första stycket
skillnaden i ålder och utveckling mellan den som har begått
gärningen och barnet ringa, får åtal väckas av
åklagaren endast om åtal är påkallat ur allmän
synpunkt. Lag (1994:1499).
|
