|
Innehåll
Tillämpningsområde
Behörig
myndighet
Ansökan
Ogrundade
eller obefogade anspråk
Föreläggande
för svaranden att yttra sig
Delgivning
av föreläggande
Bestridande
av ansökan
Överlämnande
av mål
Den
fortsatta handläggningen
Kostnader
i målet
Återvinning
Överklagande
Övriga
bestämmelser
Tillämpningsområde
1 §
Ett yrkande om att någon skall åläggas att fullgöra en
förpliktelse får prövas av kronofogdemyndigheten enligt
denna lag. Yrkandet kan avse betalningsföreläggande,
vanlig handräckning eller särskild handräckning.
2 §
/Upphör att gälla U:2004-01-01/
En ansökan om betalningsföreläggande får avse åläggande
för svaranden att betala en penningfordran som är förfallen
till
betalning, om förlikning är tillåten i saken.
Den som har en
fordran som avses i första stycket, för vilken panträtt
i fast egendom, skepp eller skeppsbygge eller företagshypotek
har upplåtits skriftligen, kan i en ansökan om
betalningsföreläggande begära att betalningen skall
fastställas att utgå ur den egendom i vilken panträtten
eller företagshypoteket gäller. Så kan också den göra,
som för fordringen har inteckning i luftfartyg eller
reservdelar till luftfartyg.
2 § /Träder
i kraft I:2004-01-01/
En ansökan om betalningsföreläggande får avse åläggande
för
svaranden att betala en penningfordran som är förfallen
till
betalning, om förlikning är tillåten i saken.
Den som har en
fordran som avses i första stycket, för vilken
panträtt i fast egendom, skepp eller skeppsbygge har upplåtits
skriftligen, kan i en ansökan om betalningsföreläggande
begära
att betalningen skall fastställas att utgå ur den
egendom i
vilken panträtten gäller. Så kan också den göra, som
för
fordringen har inteckning i luftfartyg eller reservdelar
till
luftfartyg. Lag (2003:542).
3 §
En ansökan om vanlig handräckning får, om förlikning
är tillåten i saken, avse åläggande för
1. en tidigare ägare
eller nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom,
bostadslägenhet eller annat utrymme i byggnad när
besittningsrätten har upphört (avhysning),
2. svaranden att
fullgöra något annat än betalning, om tidpunkten för
fullgörelse har inträtt.
4 §
En ansökan om särskild handräckning får avse åläggande
för svaranden att
1. vidta rättelse när
sökandens besittning har egenmäktigt rubbats eller annan
olovlig åtgärd har vidtagits beträffande fast eller lös
egendom eller utövningen av sökandens rätt till viss
egendom på annat sätt olovligen hindras,
2. vidta eller tåla
en åtgärd när särskild handräckning får ske enligt föreskrift
i lag.
Särskild handräckning
enligt första stycket 1 får inte avse avhysning i fall
som anges i 3 § 1.
5 §
Om enligt någon särskild föreskrift en tvist angående
en
förpliktelse skall tas upp av en annan myndighet än
tingsrätt,
kan saken prövas enligt denna lag endast om det finns
bestämmelser som medger sådan prövning. Vad som sägs i
denna
lag om tingsrätt skall i sådana fall gälla den andra
myndigheten.
Bestämmelserna om
betalningsföreläggande och vanlig
handräckning gäller inte om lagen (1992:794) om
Luganokonventionen skulle vara tillämplig om talan hade väckts
i domstol och
1. svaranden vid
tidpunkten för ansökan inte har hemvist i
Sverige, eller
2. det i en annan
stat pågår rättegång om samma sak och denna
rättegång kan leda till ett avgörande som är verkställbart
i
Sverige enligt Luganokonventionen. Lag (2002:468).
Behörig
myndighet
6 §
Ansökan skall göras hos kronofogdemyndigheten i den
region där
svaranden har sitt hemvist. Som hemvist anses därvid den
ort där
han är bosatt samt, beträffande dödsbo, den ort där
den döde
senast var bosatt och, beträffande annan juridisk person,
den ort
som enligt 10 kap. rättegångsbalken grundar domstols behörighet
i
tvistemål i allmänhet.
Ansökan får också
göras hos kronofogdemyndigheten i den region där
egendom som tillhör svaranden finns eller där verkställighet
annars
lämpligen kan ske.
Ansökan mot flera
svarande får göras hos den
kronofogdemyndighet som enligt första eller andra stycket
är
behörig i fråga om någon av dem, om ansökningen beträffande
var
och en stöder sig på väsentligen samma grund.
Avser en ansökan om
betalningsföreläggande åläggande att betala
en undervägsavgift enligt 1981 års multilaterala överenskommelse
om undervägsavgifter skall i stället för vad som sagts
i denna
paragraf bestämmelserna i 4 § lagen (1994:2087) med
anledning av
Sveriges tillträde till den multilaterala överenskommelsen
om
undervägsavgifter tillämpas. Lag (1997:369).
6 a § Särskilda
bestämmelser om kronofogdemyndighets
behörighet m.m. finns i lagen (2002:460) med
kompletterande
bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande
och
verkställighet av vissa utländska avgöranden och i de
gemenskapsrättsakter och internationella instrument som
omfattas av den lagen. Lag (2002:468).
7 §
Kronofogdemyndigheten prövar självmant sin behörighet.
Sökandensuppgifter om de omständigheter som gör
myndigheten behörig skall godtas, om det inte finns
anledning att anta att de är oriktiga.
8 §
Har ansökan gjorts hos en kronofogdemyndighet som inte är
behörig, skall målet genast överlämnas till en
kronofogdemyndighet som enligt vad handlingarna visar är
behörig. Även om den myndighet där ansökan gjorts är
behörig, får målet överlämnas till annan behörig
kronofogdemyndighet, om det inte utan avsevärd olägenhet
kan handläggas vid den första
myndigheten eller om det av andra skäl är uppenbart att
ett överlämnande skulle främja målets handläggning.
Ansökan anses gjord när den kom in till den första
myndigheten.
Ansökan
9 §
Ansökan skall göras skriftligen. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får dock föreskriva
undantag från kravet på skriftlighet.
10
§ Sökanden skall i ansökningen ange sitt yrkande
och grunden för det.
11
§ I en ansökan om betalningsföreläggande skall
anges fordringens belopp, förfallodagen och den ränta
som begärs.
Begär sökanden dröjsmålsränta
på huvudfordringen, behöver grunden för ränteyrkandet
anges endast om det avser högre ränta än som följer av
räntelagen (1975:635). Framgår det inte av ansökningen
från vilken dag räntan yrkas, skall yrkandet anses gälla
ränta från den dag då ansökningen delges svaranden.
12
§ Till en ansökan om betalningsföreläggande ,
som avser fastställelse till betalning ur viss egendom,
skall sökanden foga
pantförskrivning eller annan handling, enligt vilken säkerheten
upplåtits.
13
§ En ansökan om betalningsföreläggande får även
innefatta en ansökan om vanlig handräckning, om
yrkandena stöder sig på väsentligen samma grund.
14
§ Avser en ansökan om vanlig handräckning
avhysning på grund av att nyttjanderätten har förverkats,
skall sökanden utöver vad som följer av 10 § närmare
utveckla grunden för sitt yrkande.
15
§ Om sökanden vill att en ansökan om handräckning
skall handläggas enligt reglerna för särskild handräckning,
skall detta anges i eller på annat sätt tydligt framgå
av ansökningen.
Till en ansökan om
särskild handräckning skall sökanden foga de skriftliga
bevis och andra handlingar som han åberopar.
16
§ Om sökanden inte vill att ett kommande utslag i
målet skall verkställas eller om han har några särskilda
yrkanden i fråga om verkställigheten, skall han ange
detta i ansökningen.
17
§ Om sökanden begär ersättning för kostnader
med anledning av målet, skall han ange detta i ansökningen
och samtidigt uppge vilka kostnaderna är.
18
§ Ansökningen skall innehålla uppgifter om
parterna i den utsträckning som anges i 33 kap. 1 § rättegångsbalken.
I ansökningen skall vidare anges de omständigheter som gör
kronofogdemyndigheten behörig, om inte detta framgår på
annat sätt.
19
§ En skriftlig ansökan skall vara undertecknad av
sökanden eller hans ombud och ges in till
kronofogdemyndigheten i original och en kopia. De
handlingar som bifogas ansökningen skall ges in i två
exemplar.
20
§ Är ansökningen så bristfällig att den inte
kan läggas till grund för handläggning av målet, skall
sökanden föreläggas att
avhjälpa bristen. Sådant föreläggande får sändas
till sökanden med post under hans i målet uppgivna
adress eller förmedlas på annat lämpligt sätt. Följer
sökanden inte föreläggandet, skall ansökningen
avvisas. Sökanden skall upplysas om detta i föreläggandet.
Första stycket
skall också tillämpas, om kronofogdemyndigheten begär
att sökanden skall betala ansökningsavgiften i förskott.
Om sökanden inte
har betalat ansökningsavgiften i förskott men
kronofogdemyndigheten ändå har tagit upp ansökningen, får
ansökningsavgiften genast utsökas hos sökanden. Lag
(1996:1026).
21
§ Ansökningen skall också avvisas, om den avser
en åtgärd som inte omfattas av denna lag eller om det
finns något annat hinder mot att ansökningen tas upp.
22
§ Återkallar sökanden ansökningen, skall målet
avskrivas.
Ogrundade eller
obefogade anspråk
23
§ Om det kan antas att sökandens yrkande i ett mål
om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning är
ogrundat eller obefogat, skall ansökningen behandlas som
om svaranden bestritt den.
Ett yrkande om ersättning
för åtgärder som avses i 2 eller 3 § lagen (1981:739)
om ersättning för inkassokostnader m. m. skall alltid
antas vara ogrundat eller obefogat, i den mån ersättningen
inte kan utgå enligt den lagen.
24
§ Om det i ett mål om särskild handräckning är
uppenbart att sökandens yrkande är ogrundat, skall ansökningen
genast avslås.
Föreläggande
för svaranden att yttra sig
25
§ Tar kronofogdemyndigheten upp ansökningen,
skall svaranden föreläggas att till myndigheten yttra
sig inom viss tid från det att ansökningen delgavs
honom. Tiden får inte utan särskilda skäl bestämmas
till mer än två veckor.
26
§ Svaranden skall i föreläggandet upplysas om
att målet kan komma att avgöras även om han inte yttrar
sig över ansökningen. Han skall också uppmanas att, om
han bestrider ansökningen, ange skälen för
bestridandet.
Svaranden skall
vidare uppmanas att lämna de uppgifter om sig som avses i
33 kap. 1 § första--tredje styckena rättegångsbalken i
den mån uppgifterna i ansökningen är ofullständiga
eller felaktiga. Om det behövs, får svaranden föreläggas
att vid vite lämna sådana uppgifter.
27
§ Om sökanden begärt ersättning för sina
kostnader i målet, skall kronofogdemyndigheten i föreläggandet
ange den kostnadsersättning som svaranden kan åläggas
att betala, om utslag meddelas i målet.
28
§ Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddelar föreskrifter om vad föreläggandet
ytterligare skall innehålla.
Delgivning av föreläggandet
29
§ Föreläggandet skall delges svaranden i
enlighet med vad somenligt rättegångsbalken gäller för
delgivning av stämning i
tvistemål. Delgivning genom kungörelse enligt 15 §
delgivningslagen (1970:428) får dock endast ske i mål om
särskild handräckning och i mål om betalningsföreläggande
såvitt gäller fastställelse till betalning ur viss
egendom enligt 2 § andra stycket.
En kopia av ansökningshandlingarna
skall fogas till föreläggandet i mål om betalningsföreläggande
som avses i 2 § andra stycket, i mål om särskild handräckning
samt i andra mål där handlingarna innehåller någonting
utöver vad som framgår av föreläggandet.
Skall sökanden
ombesörja delgivningen, tillämpas 32 kap. 2 § rättegångsbalken.
Lag (1996:1026).
30
§ Har delgivning inte kunnat ske, skall
kronofogdemyndigheten pröva om försöken till delgivning
skall fortsätta eller om sökanden skall erbjudas att själv
ombesörja delgivningen. Hänsyn skall därvid tas till
det arbete och den kostnad som dittills har lagts ned på
delgivningen, förutsättningarna för att fortsatta försök
skall lyckas samt omständigheterna i övrigt. Erbjudandet
får sändas med post till sökanden under hans i målet
uppgivna adress eller förmedlas på annat sätt. Antar sökanden
inte erbjudandet, skall ansökningen avvisas. Lag
(1996:1026).
Bestridande
av ansökningen
31
§ Om svaranden vill bestrida ansökningen, skall
han göra det skriftligen.
32
§ I ett mål om särskild handräckning skall
svaranden till bestridandet foga de skriftliga bevis och
andra handlingar som han
åberopar. Om svaranden begär ersättning för sina
kostnader, skall han ange detta i bestridandet och
samtidigt uppge vilka kostnaderna är.
Överlämnande
av mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning
till tingsrätt
33
§ Om svaranden i ett mål om betalningsföreläggande
eller
vanlig handräckning bestrider ansökningen i rätt tid,
skall
sökanden genast underrättas om det. Om sökanden vill
vidhålla
sitt yrkande, kan han begära att målet eller, om
bestridandet
avser endast en del av yrkandet, målet i den bestridda
delen
skall överlämnas till tingsrätt.
Underrättelse
enligt första stycket skall innehålla upplysning
om vad som sägs där samt i 34, 35 och 37 §§.
En invändning om
skiljeavtal skall behandlas som ett
bestridande. Lag (1999:126).
34
§ Vill sökanden att målet skall överlämnas
till tingsrätt, skall han begära detta skriftligen. Hans
begäran skall ha kommit in till kronofogdemyndigheten
inom fyra veckor från den dag då underrättelsen sändes
till honom. Lag (1996:1026).
35
§ I sin begäran om överlämnande skall sökanden
ange de omständigheter och bevis som han vill åberopa i
rättegången vid tingsrätten. Han skall samtidigt ge in
de skriftliga bevis och andra handlingar som han åberopar.
36
§ Om sökanden har begärt överlämnande i rätt
tid, skall kronofogdemyndigheten överlämna målet till
en tingsrätt som enligt vad handlingarna visar är behörig
att handlägga målet.
37
§ Om sökanden inte i rätt tid har begärt att målet
skall överlämnas till tingsrätt, skall målet, eller
den del av målet som svaranden har bestritt, avskrivas.
Den
fortsatta handläggningen av mål om särskild handräckning
38
§ Om det behövs, skall sökanden få tillfälle
att yttra sig över vad svaranden har anfört i
bestridandet. Begär sökanden ersättning för kostnader
som uppkommit efter ansökningen, skall han ange detta i
ett sådant yttrande.
Kronofogdemyndigheten
får inte förordna om ytterligare skriftväxling i målet.
39
§ Sökanden skall styrka de omständigheter som
han åberopar till stöd för sin ansökan. Hans framställning
av omständigheterna skall dock läggas till grund för prövningen,
i den mån framställningen har lämnats utan invändning
av svaranden och det inte är uppenbart att den är
oriktig.
40
§ En berättelse som någon har lämnat
skriftligen med anledning av handräckningsmålet får åberopas
som bevis i målet.
41
§ Om en ansökan inte bifalls till någon del,
skall kronofogdemyndigheten avslå ansökningen.
Utslag
42
§ /Upphör att gälla U:2004-01-01/
Har i mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning
svaranden inte i rätt tid bestritt ansökningen, skall
kronofogdemyndigheten snarast meddela utslag i enlighet
med ansökningen. Om svaranden har bestritt endast en del
av ansökningen, skall utslag meddelas i enlighet med den
obestridda delen av ansökningen.
I fall som avses i 2
§ andra stycket skall i utslaget fastställas att
fordringen skall utgå med förmånsrätt i den pantsatta
eller intecknade egendomen i den omfattning som gäller
enligt lag.
42 § /Träder i
kraft I:2004-01-01/
Har i mål om betalningsföreläggande eller vanlig
handräckning svaranden inte i rätt tid bestritt ansökningen,
skall kronofogdemyndigheten snarast meddela utslag i
enlighet
med ansökningen. Om svaranden har bestritt endast en del
av
ansökningen, skall utslag meddelas i enlighet med den
obestridda delen av ansökningen.
I fall som avses i 2
§ andra stycket skall i utslaget
fastställas att fordringen skall utgå med förmånsrätt
i den
pantsatta egendomen i den omfattning som gäller enligt
lag.
Lag (2003:542).
43
§ I mål om särskild handräckning skall
kronofogdemyndigheten meddela utslag i enlighet med ansökningen
i den
mån denna är lagligen grundad och de omständigheter som
enligt 39 § skall läggas till grund för prövningen utgör
skäl för att bevilja åtgärden.
44
§ Underrättelse om utslaget skall genast sändas
till parterna. Om utslaget skall verkställas utan särskild
begäran från sökanden, skall underrättelsen också
innehålla upplysning om detta.
45
§ Av 2 kap. 1 § utsökningsbalken följer att
kronofogdemyndigheten självmant verkställer utslaget, om
inte sökanden har angett att verkställighet inte skall
ske.
Kostnader i målet
46
§ Om utslag meddelas, skall kronofogdemyndigheten
i utslaget ålägga svaranden att ersätta sökandens
kostnader i målet, om inte sökanden har inlett förfarandet
i onödan.
47
§ Om en ansökan om särskild handräckning inte
leder till något utslag, kan kronofogdemyndigheten ålägga
sökanden att ersätta svarandens kostnader i målet, om
det finns skäl för det.
48
§ Regeringen får meddela föreskrifter om ersättning
enligt 46 och 47 §§.
49
§ Kronofogdemyndigheten prövar självmant
storleken av parternas yrkanden om kostnadsersättning
enligt 46 och 47 §§.
50
§ Någon annan kostnadsersättning än den som följer
av 46--48 §§ får inte fast ställas i målet hos
kronofogdemyndigheten.
51
§ Avvisas eller avskrivs en ansökan om
betalningsföreläggande eller vanlig handräckning av
kronofogdemyndigheten, är
sökanden skyldig att betala skälig ersättning för
svarandens kostnader i målet, om det finns synnerliga skäl
för det. Ett yrkande om sådan ersättning får dock inte
framställas i målet hos kronofogdemyndigheten.
Återvinning
52
§ Är svaranden missnöjd med ett utslag i ett mål
om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning, får
han ansöka om återvinning.
53
§ Återvinning skall sökas skriftligen. Ansökningen
skall ha kommit in till kronofogdemyndigheten inom en månad
från dagen för utslaget.
54
§ Har återvinning sökts i rätt tid, skall
kronofogdemyndigheten överlämna målet för fortsatt
handläggning till en tingsrätt som enligt vad
handlingarna visar är behörig att handlägga målet. I
annat fall skall kronofogdemyndigheten avvisa ansökningen.
Överklagande
55
§ Den som är missnöjd med ett utslag i ett mål
om särskild handräckning, får överklaga utslaget hos
tingsrätten inom tre
veckor från dagen för utslaget. Detsamma gäller om sökanden
i ett mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning
är
missnöjd med ett utslag. Lag (1993:520).
56
§ Ett beslut, genom vilket ett mål har avgjorts på
annat sätt än genom utslag, får överklagas hos tingsrätten
inom tre veckor
från dagen för beslutet.
Beslut att överlämna
mål till tingsrätt och avskrivningsbeslut enligt 37 § får
dock inte överklagas. Lag (1993:520).
57
§ Kronofogdemyndighetens beslut under handläggningen
av ett mål får inte överklagas särskilt. Beslut som
avses i 63 § får
dock överklagas särskilt hos tingsrätten inom tre
veckor från dagen för beslutet. Lag (1993:520).
58
§ Vid överklagande av kronofogdemyndighetens
utslag och beslut samt vid handläggningen i domstol tillämpas
18 kap. 1,
8--11 och 16 a §§ utsökningsbalken. Lag (1993:520).
Övriga bestämmelser
59
§ Avvisas ansökningen, skall
kronofogdemyndigheten underrätta sökanden om detta.
Meddelar myndigheten något annat beslut som innebär att
målet avgörs eller ett beslut enligt 63 §, skall båda
parterna underrättas om beslutet, om det inte är
uppenbart obehövligt.
60
§ I mål som har överlämnats till tingsrätt med
stöd av 36 § eller efter ansökan om återvinning skall
talan anses väckt när ansökan om betalningsföreläggande
eller handräckning kom in till kronofogdemyndigheten. De
av sökanden ingivna handlingarna skall anses som stämningsansökan.
Stämning i målet skall anses utfärdad när rätten förordnar
om målets handläggning. Har kronofogdemyndigheten
meddelat utslag, skall detta anses som tredskodom.
61
§ Om en tingsrätt, som får ett mål från en
kronofogdemyndighet eller en annan tingsrätt, finner att
det inte framgår av handlingarna att tingsrätten är behörig
att handlägga målet, skall rätten överlämna målet
till en annan tingsrätt som kan vara behörig. Tingsrättens
beslut om överlämnande får inte överklagas.
62
§ Om sökanden vill få till stånd kvarstad eller
någon annan säkerhetsåtgärd innan ett utslag kan
verkställas, får han göra
framställning om det vid tingsrätt enligt bestämmelserna
i 15 kap. rättegångsbalken.
63
§ I mål om särskild handräckning får den sökta
åtgärden beviljas omedelbart, om sökanden yrkar det och
gör sannolikt att saken inte tål uppskov.
Kronofogdemyndigheten skall ompröva ett sådant beslut så
snart som möjligt.
64
§ Sedan tiden för återvinning löpt ut får ett
utslag i mål om betalningsföreläggande eller vanlig
handräckning rättskraf t i enlighet med vad som gäller
för en lagakraftvunnen tvistemålsdom.
65
§ Ett utslag i ett mål om särskild handräckning
hindrar inte att en part väcker talan i fråga om det
bakomliggande
rättsförhållandet i den ordning som är föreskriven för
tvistemål i allmänhet.
66
§ I den mån särskilda bestämmelser inte har
meddelats i denna lag, gäller i tillämpliga delar vad
som är föreskrivet om utsökningsmål i 1 kap. 3--5 §§
samt 2 kap. 6--9, 18 och 20 §§ utsökningsbalken.
|
