|
Långt innan dagens moderna mediciner fanns tillämpades
växter och örter som läkemedel och rusningsmedel vid
olika högtider och ceremonier. Människan har sedan
urminnes tider även sökt berusning för nöjes skull. Våra
egna vikingar var ökända för sitt ursinniga raseri
efter att dom intagit flugsvamp. Redan på denna tid försökte
man stävja bruket av rusningsgivande örter och växter
med restriktioner, regler och förbud då man visste att
det kunde medföra ett beroende om man inte begränsade
användandet. I dag ser vi ett ökat intresse för dessa
”alternativa droger” som rusningsmedel i stället för
alkohol. Detta bruk av alternativa droger kan ge såväl
fysiskt som psykiskt beroende och är många gånger en
inkörsport till tyngre och starkare droger som amfetamin,
heroin, hasch m m… Vad dagens användare av dessa droger
skiljer sig från t ex. indianerna är att dom redan då
hade restriktioner av användandet för att inte drogerna
skulle ta överhanden. När jag var ute på internet blev
jag förbluffad över hur lätt det var att handla dessa växter
eller frön till dom samt manualer hur dom ska beredas för
at ge rus. Däremot var det ingen varningstext om
eventuella biverkningar eller faror med varan.
Jag har här därför tagit med information om olika
sorters droger och hur dom fungerar för att ge en första
inblick och lättare skapa förståelse för gemene man om
varför det ibland slutar som det gör för vissa
individer.
Vad räknas som missbruk
Utvecklingen av missbruk och annat avvikande beteende
kallas ofta ”karriär” både i dagligt tal och i
forskningssammanhang. En missbrukskarriär går vanligen
från legala droger (alkohol, tobak) till illegala hasch,
amfetamin, mm. Från lättare missbruk till tyngre
missbruk. Att injicera Heroin betraktas som att ha nått
toppen av karriärstegen, eller botten om man så vill.
Individens strävan efter status och identitet brukar
anges som drivkraft att klättra vidare på stegen. En
annan är att man blir klassad som avvikande från samhället
och man identifierar sig själv som missbrukare. Användning
av legala droger kommer i 99% före användande av
illegala droger oavsett vid vilken ålder bruket har
inletts. Har man provat en drog är det lätt att man vill
prova en annan, en s k övergång till andra droger. Det
är inte säkert att man slutar med den förra drogen utan
man adderar en ny till sitt missbruk och riskerar därmed
att bli beroende av flera droger samtidigt. Men man behöver
inte följa karriärstegen från drog till drog utan
stannar ofta vid en drog. Det är främst personliga
egenskaper och livsstil som styr vilken eller vilka droger
man använder.
Alternativa droger
Alternativa droger är ett nytt samhällsfenomen som innebär
att man använder naturens tillgångar som människan
gjort i tusentals år före oss. Det finns blad på vissa
växter som verkar lugnande om man tuggar dom, sen finns
det vissa som verkar uppiggande vid tuggning. Det finns
olika örter, svampar, sporer och frön som har olika
egenskaper som kan liknas vid olika narkotiska preparat.
Dessa produkter från naturen är många gånger varken
narkotikaklassade eller läkemedelsklassade och kan därför
användas utan restriktioner från samhället. Men därför
är dom inte alltid ofarliga utan kan många gånger leda
till både fysiskt som psykiskt beroende. Dessa växter
och örter brukar benämnas Alternativa droger och är
populära hos främst studenter och ungdomar som är miljömedvetna.
KAT
Catha Edulis växer främst i Östafrika och på Arabiska
halvön. Växtens blad dvs. den del som växer ovan jord
används som narkotiskt medel genom att den tuggas. Bladen
innehåller ämnena katin och katinon, som båda har en
verkan som liknar amfetamin. Kats huvudsakliga verkan är
centralstimulerande. Låga doser ger känslor av
upprymdhet, välbefinnande och kraftkänsla. Ruset ger känslor
av att man har gott minne och är smart. Psykiska störningar
och skador vid katmissbruk är sömnsvårigheter,
retlighet och depression. I svårare fall förekommer också
psykoser, paranoia och självmord. Kat är även fysiskt
och psykiskt beroendeframkallande.
GHB
GHB är en förkortning av Gamma Hydroxy Buturat och är
en organisk syra som syntetiseras illegalt och används
som berusningsdrog. Det är även en kroppsegen substans
(en signalsubstans i basala delar av hjärnan.) GHB började
användas i syntetisk form för 30 år sedan i Tyskland
som narkosmedel vid operationer. Pga att det är svårdoserat
och behäftat med en rad olika biverkningar används det
inte längre som anestesimedel. Överdos av GHB kan leda
till koma, blodtrycksfall, bradykardi (långsam hjärtfrekvens),
oregelbunden puls, kramper mm…
Alkohol och narkotika
Sverige har i den moderna tiden alltid haft alkohol som främsta
berusningsmedel. Bland ungdomar används alkohol främst för
att bli berusade, vilket i många sammanhang ses som helt
acceptabelt. Fram till 60-talet var det mest artister och
konstnärer som använde sig av narkotika som
berusningsmedel. Inom sjukvården använde man olika
amfetaminpreparat som medel mot övervikt. Vid början av
60-talet började det komma in rapporter om personer som
injicerat amfetamin under längre tid, alltså missbrukat.
Omkring -65 började cannabis användas i storstäderna främst
av ungdomar. Narkotikamissbruket ökade kraftigt i slutet
av 60-talet och spred sig till småstäder och byar runt
om i landet. 1979 kartlades missbruket i Sverige och
antalet missbrukare uppskattades till mellan 10 000 – 14
000. 1992 gjordes en ny kartläggning och då var antalet
ca 14 000 – 20 000.
En undersökning från 1990 visar att 25 % med
alkoholrelaterade problem också använder Bensodiazepiner.
Rohypnol blev under 90-talet populärt bland alkoholister
som medel mot ångest vid bakfylla. Eftersom medicinernas
verkliga effekt på nervsystemet varar längre än den
upplevda finns läkemedlet ofta kvar i kroppen nästa gång
man intar alkohol. Det kallar man för oavsiktligt
blandmissbruk. Dom direkta effekterna av blandmissbruk kan
variera kraftigt, men vanligast är:
Exceptionellt stark inverkan av alkohol
Minnesförlust
Beteendestörningar
Minnesförlust kan leda till överdosering av sömn-
och lugnande mediciner med medvetslöshet och livsfara som
följd. Beteendestörninga kan visa sig i form av
aggresivitet, lättretlighet och frånvarande blick.
Regelbundet blandmissbruk leder snabbt till ökad läkemedelstolerans
vilket medför ett snabbt beroende som är en omfattande
process att bli fri ifrån.
Effekter av Bensodiazepiner
I mindre doser ger bensodiazepinerna sömn, lindring av ångest
och viss muskelavslappning. Men känsligheten för
preparaten är olika för olika personer och för höga
doser kan ge dom helt motsatta effekterna. Detta kan leda
till att patienter som får preparaten mot t ex. sömnlöshet
och ångest får ännu större problem och läkaren kan få
svårt att skilja på besvär orsakade av preparatet självt
och besvär som preparatet skulle bota. Man brukar också
prata om s k rebound-effekt eller rekyleffekter. Med detta
menas att den som plötsligt slutar äta sina tabletter
tillfälligt får tillbaka sina problem i förstärkt
form. Dessa rebound-fenomen brukar försvinna efter någon
eller några dagar men kan skrämma patienten att fortsäta
med sina mediciner. Preparaten kan ge upphov till yrsel,
sluddrigt tal och huvudvärk. I sällsynta fall
minnesluckor, förvirringstillstånd, hallucinationer och
i värsta fall medvetslöshet. Vid högre doser kan
preparaten ge ruseffekter med lyckokänsloroch även plötslig
aggresivitet. Bensodiazepinerna har förmågan att förstärka
verkan hos ett speciellt ämne (GABA) som finns i vårt
nervsystem. GABA eller Gamma-amminosmörsyra fungerar som
en broms i våra nerver. Nerverna kan prata med varandra
genom att ändarna på nerverna släpper ut ämnen som
simmar över till nästa nerv och på så sätt får
impulsen att gå vidare. För att styra impulserna finns
också s k signalsubstanser som antingen kan förstärka
eller försvaga en impuls. Nerverna har specielle
mottagarställen (receptorer) för dessa signalsubstanser
och varje signalsubstans har sin speciella receptor.
Bensodiazepinerna kan fästa på sådana nervceller som
har GABA-receptorer och ger då en dämpande effekt på
andra signalsubstanser som har till uppgift att förstärka
impulser. Bensodiazepiner verkar alltså bara på nerver
som har mottagare för GABA vilket skulle kunna förklara
preparatets låga giftighet. Det tar ca. 1 vecka för
kroppen att göra sig av med en dos bensodiazepiner. Men
nedbrytningen går saktare hor äldre människor varför
dom riskerar att samla på sig mer och mer av preparaten
om dom tas för frekvent.
Konsekvenser av missbruk under tonåren
Drogmissbruk bland ungdomar är ett allvarligt folkhälsoproblem
i dagens samhälle. Tonåren är en mycket viktig tid i
individens utveckling. Den avvikande livsföring användning
av alkohol och narkotika ger skapar mer problem för en
tonåring än för en vuxen. Ungdomens förmåga att
fungera socialt påverkas, deras psykiska hälsa liksom
skolgång och arbetsförmåga. Alkohol och andra droger stör
utvecklingen hos ungdomar genom att utplåna skillnaden
mellan arbete och lek genom att främja en falsk
verklighetsuppfattning. Man befäster känslor som avskärmning
och främlingskap. I början av ett missbruk kan man känna
en positiv känsla, en helt ny värld öppnar sig och man
känner sig som att man står över gängse fysiska lagar
och sociala regler. Man hoppar av skolan och börjar
jobba, bildar par och börjar umgås med andra
missbrukare. Men allteftersom missbruket fortskrider ökar
problemen och konflikterna med omgivningen. Man är snart
inne i en ond cirkel med missbruk, arbetslöshet, ingen
bostad mm… Det är som väl är bara en liten del av
ungdomarna som går så här långt i missbrukarkarriären,
dom flesta känner att det ät fel och börjar känna
ansvarskänsla och mognad när missbruket börjar få
konsekvenser för deras vardag och tar då avstånd från
drogerna.
Vad gör man som anhörig eller vän när en närstående
hamnar i ett missbruk
När man är ung och växer till en självständig individ
är det många förändringar och ökande krav i samhället,
men även nyfikenhet på sig själv och livet. T ex. lust
att testa och utforska nya saker, experimentera. En
version av vår tids ungdoms upptäckarlust och även en
metod att själv se hur saker och ting fungerar är att
testa droger. Det är både förbjudet och för många en
flykt från verkligheten… Ett experiment med droger är
en utmanade situation för både den unge och hans
omgivning, familj, vänner och arbetskamrater. Man får
nya historier att berätta om för kompisarna ”ofta överdrivna”
och man får något eget, som föräldrarna inte vet något
om. Ett missbruk av droger är ofta övergående pga att
effekten inte var lika bra som förväntningen. När man
som förälder får reda på att ens barn använder
narkotika blir man oftast chockad och arg inför det nya
man ställs inför. Men det viktiga är att inte fokusera
på vilket ämne det handlar om utan mänskliga känslor,
behov som är samma från generation till generation trots
att trenderna förändras. Ungdomar blir ofta arga för
att deras föräldrar har lagt sig i deras experiment, men
mest besvikna blir dom vars föräldrar inte visar något
intresse alls av vad barnen gör på sin fritid. Om man
provar narkotika, är det ett tecken på att man har
problem hemma? Självklart inte!! Nyfikenhet, äventyrslusta
eller påtryckningar från kompisar är ofta tillräckliga
orsaker. Endast en liten del av de som provar eller använder
narkotika sporadiskt blir beroende. Och detta pekar på främst
två saker:
Man tröttnar ganska fort eftersom drogerna inte
i något avseende motsvarar förväntningarna.
Dom flesta minskar eller slutar på egen hand
eller med lite hjälp av yrkeshjälpare.
Om situationen är för svår att lösa på egen hand
eller med familjen kan man vända sig till ungdomscentrat,
ungdomskliniken eller tala med en skolkurator,
skolsköterska, skolpsykolog eller studiehandledare. Kan
familjen delta påskyndas oftast processen. Föräldrarna
kan också få stöd som samtalsterapi, rådgivning mm..
Man ska inte se på den unges experiment med narkotika som
ett fenomen som hör ungdomen till utan som ett tecken på
svårigheter i den unges livssituation som inte skall
förringas.
Sammanfattning
När man läser faktan om alkohol och droger ser man att
ungdomen idag är alltmer villiga att prova droger än
för 20 år sedan. Användandet går också längre ner i
åldrarna, man hör talas om killar som sniffar lim när
dom är tio år. Och detta händer idag i Sverige. Det
största användandet är idag missbruk av hasch,
bensodiazepiner och amfetamin. Missbrukar man flera olika
preparat samtidigt har man också flera beroenden som
längre in i missbruket blir allt svårare att komma
ifrån. Man ser också ett stort problem i blandmissbruk
som är alltmer förekommande idag. Detta gör ungdomen
beroende av både alkohol och läkemedel, och man blandar
många gånger för att förstärka effekterna på
drogerna vilket kan medföra till livshotande situationer
för dom inblandade. I början av ett missbruk används
mest lättare droger för att senare eskalera till
användning av tyngre och farligare droger. Men haschet i
sig är vanebildande och hallucinogent vilket innebär att
man kan få en s k haschpsykos som kan vara en timme upp
till hela livet. Familjesituationen och vilka kompisar man
umgås med spelar stor roll för ens egen utveckling,
mognad och uppväxt. Har man en eller flera i familjen som
använder droger och har växt upp under sådana
förhållanden är det lätt att man ser det som normalt
att använda droger även om det är förbjudet. Kan mamma
och/eller pappa kan jag. Umgås man med kompisar som
använder droger är det också lätt att falla för
grupptrycket och därigenom börja använda själv.
Konsekvenserna av ett missbruk i tonåren kan variera, men
helt klart stör man kroppens egen utveckling vid ett
längre bruk. Man tappa mycket i skolgången, man får
svårt att följa med i undervisningen, man blir lätt
irriterad och arg...
Egna funderingar och åsikter om ämnet
Jag har många gånger funderat på vad det är som gör
att man börjar använda droger i ungdomen när man
innerst inne vet om att man kan bli beroende och att det
kan få ödesdigra konsekvenser. Dom som jag känner som
har använt droger eller använder det kände i en början
att dom hade kontroll över bruket och märkte aldrig av
övergången från bruk till missbruk (när dom tappade
kontrollen), dom som jag känner som använder droger idag
skulle självmant inte klara av all sluta använda droger.
Jag har fyra barndomskamrater som har dött av alkohol-
eller drogrelaterade händelser. Vad jag vet sitter fem
stycken i fängelse också pga alkohol- eller
drogrelaterade händelser. Hur man ska få ungdomar idag
att inte börja använda droger är nog väldigt
individuellt, men att försöka skrämma unga genom
propagandareklam har visat sig ha motsatt effekt. Om jag
skulle föröka få ungdomar att inte börja använda
droger skulle jag nog vilja arbeta förebyggande, nå ut
till dom innan dom hinner börja. Genom samtal om
konsekvenser det kan få och prata mycket om för- och
nackdelar och jämföra vad som överväger mest. Det går
själklart inte bara med prat, utan man måste nå fram
till varje individ och kunna få dom att själva hitta
egna intressen. Tyvärr ses också droganvändandet med
alltmer mildare syn och man ser även folk som vill
legalisera haschet, som är en stor inkörsport till
tyngre droger och i sig själv en farlig drog......
Källförteckning
Boken Marias Barn. Maria ungdom i Stockholm
RNS. Riksförbundet för ett narkotikafritt Sverige
www.rns.se
http://faktaomdroger.1av10.nu/links.html
http://www.amazing-nature.com/ayahuasca.htm
http://www2.drugsmart.com/index2k.htm?http://www2.drugsmart.com/drugsmart99/fakta/preperat/narkotika
|
