Medborga Journalisterna i Sverige = Råd till skuldsatta !

Förfallodag

Det första som händer när du är skyldig någon pengar, är att fordringsägaren skickar en faktura (räkning). Där står det hur mycket du ska betala och när (förfallodag). Det finns ingen regel som säger att det går att vänta 30 dagar med att betala. Finns det bestämmelser i ett avtal så gäller dessa. Avtalet ska ha slutits när affären gjordes upp. Ofta finns reglerna skrivna med fin stil på baksidan av kontraktet.

Har ni däremot inte bestämt betalningsdag, ska du betala när säljaren kräver det. När du girerar pengarna till ett post- eller bankgirokonto är det säkrast att betala senast tre vardagar före sista betalningsdag. Kontrollera alltid att kravet är riktigt. Acceptera inte utan vidare alla avgifter som läggs på. Begär att få se det underlag som kravet baseras på. Spara alla kvitton!

Påminnelse

Om du inte betalar räkningen i tid får du oftast en påminnelse. Fordringsägaren kan ta ut en påminnelseavgift om det finns ett avtal om detta. Kan du inte hitta någon bestämmelse om påminnelseavgift, är det enklast att fråga den som skickat kravet var i avtalet det står om rätten att ta ut avgift. Fordringsägaren är inte skyldig att skicka någon påminnelse, utom när det gäller en variant av parkeringsböter som kallas kontrollavgift. Du måste därför själv hålla reda på när räkningarna ska betalas.

Dröjsmålsränta

Om det finns ett avtal om att dröjsmålsränta ska betalas och en bestämd räntesats, så gäller detta. Dröjsmålsränta får då tas ut från den dag som står i avtalet. Vanligtvis är detta efter sista förfallodag. Finns det inget avtal gäller räntelagens bestämmelser. I lagen står att fordringsägaren har rätt att ta ut dröjsmålsränta en månad efter den dag han skickat sitt krav på betalning. Ofta står det i kreditavtalet hur stor dröjsmålsränta företaget begär. Saknas detta får dröjsmålsräntan vara högst referensräntan, vilken fastställs av Riksbanken varje kalenderhalvår genom särskilt beslut, plus 8 procent.

Jämkning av dröjsmålsräntan

Vid sjukdom, arbetslöshet, dödsfall eller annan liknande omständighet kan dröjsmålsräntan i vissa fall jämkas (minskas) enligt 8 § i räntelagen. För jämkning krävs att betalningssvårigheterna ska ha uppstått på grund av någon oväntad händelse som låntagaren inte kunnat påverka. Om du krävs på dröjsmålsränta och vill hänvisa till jämkningsparagrafen, ska du i första hand vända dig med din invändning till den som framställt kravet. Den här jämkningsmöjligheten används mycket sällan, och det krävs starka skäl och aktiva åtgärder från din sida för att du ska få igenom en jämkning av dröjsmålsräntan.

Inkasso

Om du inte betalar kan fordringsägaren själv skicka inkassokrav till dig, eller anlita ett ombud, ofta ett inkassoföretag, för att få dig att betala. Av inkassokravet ska tydligt framgå skuldbeloppet, ränta och ersättning för inkassokostnaden. Om du inte kan betala, hör omedelbart av dig till den som skickat inkassokravet. Det kan finnas vissa möjligheter att göra upp en ny amorteringsplan, oftast mot avgift.

Hur inkassoverksamhet ska gå till finns noga bestämt i inkassolagen. Enligt lagen får ingen utsättas för onödiga kostnader eller trakasserier. Datainspektionen ska se till att inkassolagen följs. Du kan vända dig dit med frågor och anmärkningar, se Adresser. Om en inkassofirma övertagit kravet, betala inte skulden till den ursprungliga fordringsägaren, utan till den som skickat inkassokravet.

Betalningsföreläggande

Om du trots inkassokravet inte betalar, kan fordringsägaren eller inkassoföretaget vända sig till kronofogdemyndigheten, KFM, med en ansökan om betalningsföreläggande. Ett betalningsföreläggande är ett beslut från KFM som visar att du är skyldig att betala ett krav.

Delgivning

KFM skickar ett brev som du ska kvittera, en så kallad delgivning. I delgivningen står det hur mycket fordringsägaren kräver dig på. Fortfarande har du möjlighet att betala skulden. I så fall ska du meddela KFM att du betalat och bestrida kravet (förklara att kravet är felaktigt eftersom du redan betalat).

Invändning

Delgivningen innebär inte att din skuld är fastställd. Om du tycker att kravet är felaktigt måste du snarast möjligt, dock senast den dag som anges i föreläggandet, meddela detta till kronofogdemyndigheten. Här har du också möjlighet att till exempel invända mot kravet på dröjsmålsränta. Om du och dina fordringsägare är oeniga om skulden, kan inte kronofogden fastställa din skuld. Fordringsägaren kan då välja att gå vidare till tingsrätten.

Du bör bara göra en invändning om du tycker att fordringsägaren inte har rätt att kräva dig på pengar, eller att han kräver dig på fel belopp. Invändningen ska alltså inte handla om huruvida du har råd att betala eller inte.

Utslag

Om du inte invänder, eller om du låter bli att svara, fastställer KFM skulden och skickar ett beslut (utslag) till dig och din fordringsägare. Därefter kan fordringsägaren låta kronofogdemyndigheten driva in skulden. Processen med delgivning och utslag innebär ytterligare avgifter, kostnader som du får betala.

Betalningsanmärkning

Om fordringsägaren ansöker om indrivning hos kronofogdemyndigheten av ett utslag eller en dom kan kreditupplysningsföretagen hämta uppgift om detta ur kronofogdemyndighetens databaser. Det kan i sin tur resultera i en betalningsanmärkning. En betalningsanmärkning gör det svårt eller omöjligt för dig att låna pengar, skaffa kontokort, hyra tv eller video i tre år. Det kan också vara svårt att få en hyreslägenhet.

Observera att när det gäller en obetald skuld i ett allmänt mål, till exempel en skatteskuld, hamnar den direkt i kronofogdemyndighetens register. Kreditupplysningsföretagen tar del av denna registrering och den betalningsskyldige får en betalningsanmärkning. Om den betalningsskyldige betalar inom den tid som står på Kronofogdemyndighetens inbetalningskort (normalt två veckor), sekretessbeläggs skulden. Kreditupplysningsföretagen måste då ta bort betalningsanmärkningen från sina register. Det här gäller bara om den betalningsskyldige inte har någon gammal skuld registrerad hos kronofogden. Sekretessen finns kvar i två år om personen inte får någon mer skuld under den tiden. Om den betalningsskyldige får nya skulder tas sekretessen bort och personen får en betalningsanmärkning.

Utmätning

Kronofogdemyndigheten kan göra utmätning på olika sätt. Det vanligaste är genom avdrag på lön, pension, sjukpenning eller annan inkomst (löneutmätning).
KFM gör utmätning för skulderna i följande ordning:

Underhållsbidrag.
Skatter, böter och underhållsstöd.
Övriga skulder, till exempel bankskulder och TV-avgifter.

Det här visar att om en person har skatte- och underhållsskulder har övriga fordringsägare små möjligheter att få betalt. KFM kan också göra utmätning i överskjutande skatt (skatteåterbäring) eller utmäta egendom som sedan säljs på auktion. Den skuldsatte får alltid behålla det som anses vara nödvändigt i ett normalt hem, så kallat beneficiegods.

Förbehållsbelopp

Vid löneutmätning beräknar KFM hur mycket pengar hushållet behöver till sitt uppehälle (förbehållsbelopp). I förbehållsbeloppet ingår de verkliga kostnaderna för boende, arbetsresor, barntillsyn och kostnader för sjukvård samt ett schablonberäknat normalbelopp för uppehälle. I normalbeloppet ingår kostnader för mat, kläder, fritid, hygien, tidningar, telefon, tv-licens, elektricitet och gas, försäkringar och fackavgifter. Dessutom mindre utgifter för tillfälliga behov. Normalbeloppet bestäms av Skatteverket och räknas om varje år.

Normalbelopp år 2009	kr/månad
Ensamstående	4 549
Makar och jämställda	7 515
Barn t o m det år då barnet fyller sex år	2 413
Barn fr o m det år då barnet fyller sju år	2 778

Vid utmätning är det viktigt att ge KFM fullständiga uppgifter. Uppge utgifter för sjukvård, barnomsorg, arbetsresor, underhåll med mera. Då kan de bättre ta hänsyn till dina speciella förhållanden. Kronofogdemyndigheten räknar fram förbehållsbeloppet och hur mycket som kan mätas ut av lönen. I ett hushåll med två vuxna som har inkomster, görs beräkning av hur mycket gäldenären ska betala av de gemensamma utgifterna. KFM kan ge anvisningar om beräkningen.

Att överklaga beslut

Beslut som fattas av KFM kan överklagas hos domstol. Tiden för överklagande är i de flesta fall tre veckor efter beslutet. KFM informerar om hur man överklagar. Behöver du veta mer om kronofogdemyndighetens verksamhet kan du vända dig dit, se Adresser.

Kreditupplysning

Kreditupplysning (förkortas KU) är en information om dina ekonomiska förhållanden, som kan hjälpa en kreditgivare eller hyresvärd att göra en ekonomisk bedömning. Alla personer i Sverige som är över 15 år finns i KU-register. Datainspektionen har tillsyn över kreditupplysningsföretag. Den som begär en kreditupplysning ska ha så kallat legitimt behov av den.

Varje gång ett KU-företag har lämnat ut uppgifter om en privatperson, ska denne få ett skriftligt meddelande om vilka uppgifter som har lämnats ut. Du har också rätt att kostnadsfritt få veta vilka uppgifter om dig som finns lagrade. Begäran ska vara skriftlig och undertecknad. Skriv till kreditupplysningsföretaget och hänvisa till din rätt att enligt datalagen få ett registerutdrag. Uppge ditt personnummer, namn och adress. Om du tycker att en uppgift om dig i KU-registret är felaktig eller missvisande ska du kontakta KU-företaget och begära rättelse. Företaget ska då "skyndsamt utreda frågan". Om det visar sig att uppgiften är felaktig, ska företaget rätta den och underrätta alla som har fått den felaktiga uppgiften under de senaste tolv månaderna.

Preskription

Om det gått flera år utan att en skuld har betalats kan fordringsägaren förlora rätten att kräva pengar av dig. Det kallas preskription. Men det räcker med att fordringsägaren skickar nya krav eller att du betalar en del av den för att skulden i de flesta fall ska leva kvar (så kallat preskriptionsavbrott). Räkna alltså inte med att dina skulder kommer att preskriberas. Enligt preskriptionslagen är preskriptionstiden tio år men det finns många undantag. När en näringsidkare kräver en konsument på pengar är preskriptionstiden tre år.

I följande tabell kan du se vilka preskriptionstider som gäller för några olika fordringar, och om de kan förlängas eller ej. För att kunna bedöma när ett krav preskriberas måste du också veta när det förfaller till betalning. Till exempel kvarstående skatt för inkomståret 2005 (taxeringsåret 2006) förfaller till betalning 2007. Skatteskulden preskriberas vid utgången av år 2012.

Preskriptionstider för några olika fordringar:

Banklån (löpande skuldebrev)	10 år	Kan förlängas
Rättegångsskulder	10 år	Kan förlängas
Skatter	5 år	Kan i vissa fall förlängas
Böter	5 år	Förlängs inte
Hyror	2 år	Kan förlängas
Räkningar, kreditkortsskulder	3 år	Kan förlängas
Skulder till kommunen	3 år	Kan förlängas

Om du äger ett hus, en båt, en markfastighet eller något annat som kan säljas och inbringa pengar till dina fordringsägare, kan KFM efter utmätning sälja dessa ägodelar på exekutiv auktion.