A
ART
Anmälningsskyldighet
Anpassad studiegång
Ansvarsfördelning
mellan kommun och landsting
B
BBIC
Barnets bästa
Barn- och
elevskyddslagen
Barnperspektivet
Barnpsykiatri/BUP
Barnpsykiatrisk
behandling
Barnpsykiatrisk
slutenvård dygnet runt/året runt
Basnivå
Bedömningsunderlag
för basnivån
Betalningsansvar
för viss hälso- och sjukvård
C
D
DBT
Diagnos/klassificering
E
Elevhälsoteam
Elevvårdskonferens
F
Farmakologisk
behandling
Familjehem
FN:s
konvention om barnets rättigheter = Barnkonventionen
Folkhälsa
Funktionshinder
G
GAF
Genomförandeplan
Grundskoleförordning
Gyllingen
Gymnasieskolförordning
Gymnasiesärskolförordning
H
HVB-hem
Hablilitering
Handlingsplan
Handläggning
Handläggning
och dokumentation av ärenden inom socialtjänsten
Hälso- och sjukvårdsavtal
Hälso- och sjukvårdslag
I
ICF
Individuell
utvecklingsplan = IUP
Inkludering
Integrering
K
KBT
KPT
Kommunens
betalningsansvar
Kommunförbund
Konsultation
Kränkande behandling
Kvalitetsstjärnan
Kvalitetssystem
L
Lagen
med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga
(LVU)
Lagen
om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av
barn och elever
Lagen om rättspsykiatrisk
vård
Lagen om
sluten psykiatrisk vård
Lagen
om stöd och service för vissa funktionshindrade
M
MST
Marte Meo
Miljörelaterat
handikappbegrepp
N
Neuropsykiatrisk
utredning
Nätverksmöte
O
Omvårdnad
Oskäligt dröjsmål
P
Portalparagraf
Psykisk sjukdom
Psykiska
funktionshinder
Psykisk störning
Psykiska
svårigheter / Psykisk ohälsa
Psykiska
symtom, ålder, kön och utvecklingsnivå
Psykosocial
behandling
Psykiosociala problem
R
Regionens
sjukhusgrupper
Rehabilitering
Råd och stöd
S
Salamancadeklarationen
Samverkan
Sekretess
Sista utposten
Skolhälsovård
Skollagen
Skolsvårigheter
Skolverkets allmänna
råd
Socialtjänstens
förebyggande verksamhet
Socialtjänstförordning
Socialtjänstlag
Socialtjänstens
termbank
Specialistnivå
Stödundervisning
Specialskolan
Specialskoleförordning
Särskilt stöd
Särskoleförordningen
T
Tvärprofessionell
kompetens
U
Underrättelse
Ungdomsmottagningar
Ungdomstjänst
Uppföljning
Utredningsplan
Utvecklingsplan
Utvecklingssamtal
V
Vuxenpsykiatri
Vårdplan
Å
Åtgärdsplan
Åtgärdsprogram
A
? ART
Aggression Replacement Training – ART – är
ett evidensbaserat program som innehåller färdighetsträning,
ilskekontroll-träning och moralutbildning. Metoden är
anpassad för gruppverksamhet, vid mellan 6–12 tillfällen,
men kan även tillämpas individuellt. Länk
till SiS
? Anmälningsskyldighet
”Var och en som får kännedom om något som kan innebära
att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör
anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet
berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso-
och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet,
socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att
genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet
får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden
behöver ingripa till ett barns skydd” (citat ur Socialtjänstlagen
14 kap 1 §).
? Anpassad
studiegång
Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig
grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar,
får styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen
besluta om anpassad studiegång för eleven. Därvid får
avvikelser göras från timplanen. Styrelsen ansvarar för
att en elev med anpassad studiegång får en utbildning
som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig
utbildning inom skolan. I de högre årskurserna får
utbildningen delvis förläggas till en arbetsplats utanför
skolan. Eleven skall därvid ha en handledare samt stöd
av skolans personal. Länk
till Riksdagen
? Ansvarsfördelning
mellan kommun och landsting – vuxna och barn och ungdom
med psykiska funktionshinder Cirkulär
från Sveriges kommuner och landsting 2006:58.
B
? BBIC
BBIC- ett nytt arbetssätt inom social barnavård. Detta
är ett kvalitetssystem som ska förbättra utredning,
planering och uppföljning, och som syftar till att stärka
barnens ställning i den sociala barnavården. Målet med
BBIC är att utveckla ett enhetligt system för
dokumentation och uppföljning som alla kommuner i landet
på sikt ska få tillgång till. BBIC-konceptet tar sin
utgångspunkt i att barnets grundläggande behov ska fångas
upp och bedömas utifrån följande sju behovsområden: hälsa,
utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling,
identitet, familj och sociala relationer, socialt uppträdande
och ”klara sig själv”.
Länk
till Socialstyrelsen
? Barnets bästa
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller
barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s
generalförsamling den 20 november 1989. Sverige
ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första
länderna. Barnkonventionen ger en universell definition
av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i
hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen,
oavsett kultur, religion eller andra särdrag.
Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter.
Varje människa under 18 år räknas som barn, om inte han
eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella
lagstiftningen. Länk
till Barnombudsmannen
? Barn-
och elevskyddslagen (Lagen om förbud mot
diskriminering och kränkande behandling av barn och
elever)
Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande
behandling av barn och elever, den så kallade Barn- och
elevskyddslagen, trädde i kraft 2006-04-01. Lagen syftar
till att förtydliga skolans ansvar när det gäller att
garantera alla barns och elevers trygghet i skolan (SFS
2006:67). Lagen tillämpas på utbildning och annan
verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). Länk
till Riksdagen
? Barnperspektivet
- G
Socialtjänstlagen och ”Gäller livet”
? Barnperspektivet
All verksamhet som rör barn skall vila på de
grundläggande bestämmelserna i gällande lagstiftning
och i FN:s barnkonvention. Sverige har ratificerat
Barnkonventionen och den är inskriven i Socialtjänstlagen.
I Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade
(LSS) finns inte Barnkonventionen inskriven i lagtexten
men ryms i de bärande principerna. Barns bästa skall
tillgodoses och barn har rätt att komma till tals och få
sina åsikter beaktade. Länk
till Barnombudsmannen
? Barnpsykiatri / BUP
Barn- och ungdomspsykiatri är en separat medicinsk
specialitet inom en tvärprofessionell verksamhet inom hälso-
och sjukvård. Teambaserad med medicinsk, psykologisk,
social och pedagogisk kompetens som skall erbjuda barn och
ungdomar med psykisk ohälsa och deras familjer, insatser
i form av utredning, diagnostik och behandling.
Målsättningen är att igenkänna, bota, lindra och förebygga
psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för
personlig tillväxt och mognad. I målsättningen ingår
också att verka för att barns intressen tillvaratas i
samhället. (Barns och ungdomars behov av hjälp och stöd
ska i första hand tillgodoses av föräldrar, skola,
socialtjänst och primärvård).
?
Barnpsykiatrisk behandling
Behandling syftar till förändring. Man tillämpar en
viss metodik som är avsedd att leda till en förändring
i tillståndet. Behandling av psykiska problem är en
central del av barn- och ungdomspsykiatrins uppdrag, den
kan erbjudas individuellt, hela familjen eller grupp av
patienter.
?
Barnpsykiatrisk slutenvård dygnet runt/året runt
Barn och ungdomar i akuta psykiatriska tillstånd som kräver
högre omhändertagandenivå än deras normala nätverk
klarar av, samt i vissa fall barn och ungdomar under
utredning som kräver heldygnsobservationer
? Barnpsykiatrisk
utredning / barnspsykiatrisk behandling
Innefattar en bred utredning där olika aspekter kartläggs
runt barnet samt familjen.
Innefattar psykologutredning, bedömning av emotionella
faktorer, anknytning osv. I barnpsykiatriska utredningen
ingår ofta WISC-test och social
utredning/familjeutredning.
Medicinsk bedömning där barnpsykiatriker tar upp
noggrann medicinsk anamnes, somatisk neurologisk undersökning,
motorisk bedömning. I barnpsykiatrikerns bedömning ingår
differentialdiagnostik gentemot somatiska sjukdomar,
neurologiska tillstånd osv. Innefattar även
neuropsykiatriska aspekter.
I de fall det behövs görs en pedagogisk bedömning,
pedagogutlåtande begärs in från skolan, med beskrivning
av elevens inlärningsförmåga etc.
? Basnivå
Enligt Västbus riktlinjer skall basnivån nå alla barn.
Till basnivån hör socialtjänstens förebyggande
verksamhet, förskola/skola inklusive skolhälsovård, mödra-
och barnhälsovård och annan primärvård liksom
ungdomsmottagningarna. Länk
till Västbus riktlinjer
? Bedömningsunderlag
för basnivån
Länk till VGR:s fastställda bedömningsunderlag
(delredovisning 2007-01-09)
? Betalningsansvar
för viss hälso- och sjukvård
Lagen
om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och
sjukvård (1990:1404)
Lagen reglerar kommunernas betalningsansvar för en
patient som är utskrivningsklar från slutenvården och för
vilka en vårdplan är upprättad och justerad. För
psykiatrisk vård inträder betalningsansvaret tidigast
trettio vardagar efter det att kommunen mottagit kallelse
till vårdplanering.
D
? DBT
En metod där man bland annat kan arbeta med
personer med emotionellt instabil personlighet samt självskadebeteende.
I denna metod utgår man från Marsha Linehams manual samt
arbetsbok
DBT är en strukturerad metod, där patient samt
eventuellt anhöriga får lära sig att hantera ångest,
emotioner, beteende osv, på ett konstruktivt sätt.
DBT bedrivs som gruppbehandling.
? Diagnos
/ klassificering
Begreppet diagnos kommer av grekiskans dia genom
och gnosis vetande och syftet med att ställa en medicinsk
diagnos är att ge ett sammanfattande begrepp om de olika
symptom den sjuke beskriver och därmed kunna ge en
specifik behandling.
En sjukdomsklassifikation kan definieras som ett system
för att ordna sjukdomar i klasser och grupper.
E
? Elevhälsoteam
Begreppet elevhälsoteam, som arbetades fram till en
proposition, har ännu inte följts av lagändringar i
skollagen. I regeringens
proposition 2001/02:14 – Hälsa, lärande och
trygghet – presenterar regeringen sin bedömning av
elevhälsa som ett eget verksamhetsområde där skolhälsovård,
elevvård och specialpedagogiska insatser ingår.
I betänkandet Från dubbla spår till Elevhälsa, som
föregick propositionen, står att läsa; ”De
verksamheter som tidigare kallades elevvård och skolhälsovård
i skolan bör benämnas Elevhälsa. Inom Elevhälsan ska
det finnas högskoleutbildade yrkesgrupper med följande
kompetenser: social, psykologisk, medicinsk, omvårdnads,
specialpedagogisk och studie- och yrkesvägledande.
Elevhälsan skall finnas tillgänglig för elever, föräldrar
(i frågor som rör deras barns skolgång), lärare,
arbetslag och skolledning. Särskilt viktigt är att
beakta elevers möjligheter att kontakta elevhälsans
personal”. (OBS att propositionen ännu inte följts av
lagändringar i skollagen!)
? Elevvårdsteam
Enligt Grundskoleförordningen
3 kap – Samverkansformer, skall som ledamöter i ett
elevvårdsteam ingå rektor, företrädare för elevvården
och berörd klassföreståndare eller motsvarande samt
annan berörd personal. Rektor beslutar om den närmare
sammansättningen av elevvårdskonferensen.
? Elevvårdskonferens
Enligt skollagen
(1985:1100) skall det för behandling av elevvårdsfrågor
finnas en elevvårdskonferens för rektorns arbetsområde.
I elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå rektor,
företrädare för elevvården och berörd klassföreståndare
eller motsvarande samt annan berörd personal. Rektor
beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen.
Rektor eller den arbetstagare som rektorn utser är ordförande.
Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än
ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.
F
? Farmakologisk
behandling
Exempelvis en patient med psykossjukdom som får
neuroleptika, eller en patient med svår ADHD som
behandlas med metylfenidat.
Farmakologisk behandling är ett komplement, ofta får även
patient samt familj föräldrastöd, individuellt stöd
till barnet eller ungdomen, insatser i skolan,
psykoedukativa insatser osv.
? Familjehem
Med familjehem avses ett enskilt hem som på
uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande
vård eller fostran eller vuxna för vård och omvårdnad
och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Socialtjänstförordningen
(2001:937) 3 kap 2 §.
? FN:s
konvention om barnets rättigheter = Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter benämns
även Barnkonventionen.
Kommuner och landsting ansvarar för de flesta frågor som
direkt rör barn och ungdomar. Därför är det viktigt
att beslut och verksamheter inom kommuner och landsting
utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter
(barnkonventionen). En dominerande etisk princip i
konventionen är principen om barnets bästa. Den 20
november 1998 antog Förenta nationernas generalförsamling
konventionen om barnets rättigheter. Sveriges regering
beslutade den 21 juni 1990 att ratificera konventionen.
? Folkhälsa
Regeringen beslutade i april 2003 om en ny folkhälsopolitik
utifrån propositionen Mål för folkhälsan (Prop
2002/03:35). Det övergripande målet är att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för
hela befolkningen. Den nya folkhälsopolitiken är en följd
av ett viktigt strategiskt vägval. I stället för att
utgå från sjukdomar och hälsoproblem när mål skulle
formuleras, valdes att fokusera hälsans bestämningsfaktorer
– det vill säga faktorer i samhället och i människors
levnads-förhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa.
Länk till
Statens Folkhälsoinstitut
Länk
till Folkhälsan i Göteborgs stad
? Funktionshinder
Handikappförvaltningen
G
? GAF
Global skattning av funktionsförmåga som mäter
psykiskt, socialt och yrkesmässigt fungerande på en
skala mellan 0-100.
? Genomförandeplan
En genomförandeplan är en plan som utgår ifrån
socialnämndens biståndsbeslut och som mer i detalj
beskriver hur insatsen skall genomföras. Syftet med en
genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för
det praktiska genomförandet och uppföljning av en
beslutad insats. Av planen bör bl.a. framgå;
• vilka mål som gäller för insatsen eller delar
av den
• när och hur insatsen eller delar av den ska
genomföras
• på vilket sätt den enskilde har utövat
inflytande över planeringen
• vilka personer som har deltagit i planeringen
• när planen fastställts och
• när och hur planen skall följas upp.
Av planen bör det vidare framgå hur barnets olika behov
ska tillgodoses när det gäller de specificerade insatser
som ska genomföras av andra huvudmän, t.ex. hälso- och
sjukvården, förskola och skola. Länk
till Socialstyrelsen
? Grundskoleförordning
Länk
till grundskoleförordningen
? Gyllingen
Gyllingen är en webbportal
(en informationsportal inom Göteborgs Stad) som skall ge
barn/unga till psykiskt sjuka/funktionshindrade föräldrar
och barn/unga till föräldrar som begått självmord, stöd
och information.
? Gymnasieskolförordning
Länk
till gymnasieskolförordningen
? Gymnasiesärskoleförordning
(se även Särskoleförordning)
Länk
till gymnasiesärskoleförordningen
H
? HVB-hem
Med hem för vård eller boende avses ett hem inom
socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller
behandling, i förening med ett boende. Socialtjänstförordningen
2001:937, 3 kap 1 §
? Habilitering
Insatser som ska bidra till att en person med medfödd
eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån
dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller
bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda
villkor för ett självständigt liv och att aktivt kunna
delta i samhällslivet. Länk
till Socialstyrelsens termbank
? Handlingsplan
I Västbus riktlinjer står angivet att syftet
med ett nätverksmöte är att de olika aktörerna skall söka
en gemensam helhetsbild, söka klargöra barnets/den
unges/familjens resurser, koppla resurser ur det
professionella nätverket till behoven och upprätta en
gemensam vårdplan/handlingsplan samt tydliggöra
ansvarsområden och följa upp.
I detta arbete blir det åtgärdsprogram som skolan upprättar
för barn/unga i behov av särskilt stöd, en del i denna
handlingsplan.
? Handläggning
Förfarande som börjar med att ett ärende väcks
och efter utredning utmynnar i ett beslut (SOSFS
2006:5).
Länk
till Socialstyrelsens termbank
? Handläggning
och dokumentation av ärenden inom socialtjänsten
Socialstyrelsen beslutade den 17 februari 2006 om
föreskrifter och allmänna råd kring dokumentation vid
handläggning av ärenden och genomförande av insatser
enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS
2006:5). Den 15 augusti tog Socialstyrelsen även
beslut kring allmänna råd om handläggning och
dokumentation av ärenden som rör barn och unga (SOSFS
2006:12). I dessa allmänna råd ges föreskrifter och
rekommendationer till stöd för handläggning och
dokumentation av ärenden samt genomförande och uppföljning
av beslutade insatser för barn och unga inom socialtjänsten
enligt socialtjänstlagen (2001:453), LVU (1990:52) och
socialtjänstförordningen (2001:937).
Länk
till Socialstyrelsens handbok "Handläggning och
dokumentation inom socialtjänsten"
Länk
till Socialstyrelsens handbok "Barn och unga i
socialtjänsten"
? Hälso-
och sjukvårdsavtal (tidigare Primärvårdsavtal)
Hälso- och sjukvårdsavtal är ett avtal som reglerar hälso-
och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalands¬regionen
och kommunerna i Västra Götaland. Avtalet reglerar
ansvar och samverkan avseende hälso- och sjukvård mellan
Västra Götalands¬regionen och kommunerna i Västra Götaland.
De patientgrupper avtalet omfattar är de som ingår i
kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enligt Hälso-
och sjukvårdslagen (HSL 18 §) och som erhåller vårdinsatser
från båda huvudmännen. Kommunerna och regionen skall
genom avtalet verka för att väl fungerande
samarbetsrutiner bibehålles och utvecklas och att huvudmännen
tillsammans erbjuder invånarna en god hälso- och sjukvård
av hög kvalitet. Syftet med avtalet är att på det
lokala planet möjliggöra en väl fungerande samverkan
genom en tydlig ansvarsfördelning avseende de
lagreglerade hälso- och sjukvårds¬in¬satserna till invånarna.
Avtalet kommer att finnas på respektive organisations
hemsida och efter 2006-12-15 även på Västkoms
hemsida.
? Hälso-
och sjukvårdslag
Länk
till Hälso- och sjukvårdslagen
I
? ICF
International Classification of Functioning, Disability
and Health (ICF) är en klassifikation av funktionstillstånd,
funktionshinder och hälsa. Klassifikationen är
publicerad av Världshälsoorganisationen (WHO).
Klassifikationens övergripande mål är att erbjuda en
struktur och ett standardiserat språk för att beskriva
funktionsförmåga och funktionshinder i relation till hälsa.
Länk
till Socialstyrelsens sida om ICF
? Individuell
utvecklingsplan = IUP
Från och med vårterminen 2006 ska varje elev ha
en individuell, framåtsyftande utvecklingsplan som ska följa
dem genom grundskolan. Vid utvecklingssamtalet ska läraren
i en individuell utvecklingsplan skriftligen sammanfatta
vad som behövs på kort och lång sikt för att eleven
ska nå målen i skolan. Utvecklingsplanen kan även innehålla
överenskommelser mellan lärare, elev och föräldrar.
Planen följs upp med jämna mellanrum och utvärderas vid
nästa utvecklingssamtal.
Syftet med individuella utvecklingsplaner är att de ska
stärka uppföljningen för den enskilde eleven i skolan
och bidra till att fler når målen.
För att stödja skolor i arbetet med att ta fram
individuella utvecklingsplaner har Skolverket tagit fram
allmänna råd (rekommendationer). I de allmänna råden
skriver Skolverket bland annat att det är viktigt att den
individuella utvecklingsplanen "konkret beskriver
vilka insatser som ska göras av skolan och vilka insatser
som eleven och vårdnadshavaren kan göra för att eleven
ska ha framgång i skolarbetet". Länk
till Skolverkets sida om IUP
? Inkludering
Begreppet inkludering har under senare år kommit
att bli allt oftare använt i samtal om specialpedagogik.
Man vill ersätta tidigare begrepp, såsom ”mainstreaming”,
vilka kommit att urvattnas och betyda att elever ska
anpassas till en skolsituation som i egentlig mening inte
är anpassad för dem. Istället lanseras begreppet
inkludering för att kommunicera idén om att skolan i sin
utformning ska utgå från elevers olika förutsättningar.
Genom bl.a. Salamancadeklarationen har begreppet fått ett
stort internationellt genomslag. Länk
till litteratur om inkludering
? Integrering
Begreppet integrering har en rad olika betydelser
och det används om en rad olika förhållanden. I
debatten om undervisning av elever i behov av särskilt stöd
har det på senare år skett en innehålls- och värdeförskjutning
i två olika riktningar. Riktningarna är klart olika då
det gäller ideologi, värdegrund, kunskapsgrund,
kunskapssyn och målsättningar. Begreppet integrering har
alltmer kommit att ersättas av inkludering, som kan ses
som en ”vidare” tolkning av hur samhället utifrån
ett jämlikhets- och delaktighetsperspektiv skall ge alla
personer samma förutsättningar att utvecklas och delta i
ett sammanhang. Länk
till Specialpedagogiska institutet
K
? KBT
I terapin arbetar man bland annat med, att öka
patientens medvetenhet angående mekanismer som utlöser
ångest.
Man använder sig bland annat av olika
beteendeterapeutiska interventioner såsom exempelvis
exponering vid fobier.
Metoden kan användas vid exempelvis social fobi, panikångest,
GAD, tvång osv.
? KPT
I terapin arbetar man med patientens tankar, känslor
och handlingar.
Patienten får lära sig att identifiera tankar, känslor
osv.
Patienten arbetar med hemuppgifter. Terapin kan användas
exempelvis vid panikångest, GAD, social fobi, tvång osv.
? Kognitiva
behandlingsformer
? Kommunens
betalningsansvar (se betalningsansvar för viss hälso-
och sjukvård)
? Kommunförbund
Länk
till SKLs sida om kommun- och kommunalförbund
? Konsultation
Konsultation i avidentifierade ärenden
I lagstiftning finns inget hinder för konsultation i
avidentifierade ärenden. Vanligt i kommuner är att det
finns en samrådsgrupp i ärenden som rör misstankar om våld
och sexuella övergrepp. I dessa samrådsgrupper brukar
representanter från socialtjänst, rättsväsende, och hälso-
och sjukvården ingå. Så länge som samrådet avser ett
avidentifierat ärende finns ingen
dokumentationsskyldighet. De anteckningar som förs kan
ses som minnesanteckningar.
Länk
till SOSFS 2006:12
Länk
till Socialstyrelsens handbok "Barn och unga i
socialtjänsten"
? Kränkande
behandling (se även Lagen om förbud mot
diskriminering och kränkande behandling av barn och
elever)
Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande
behandling av barn och elever, den så kallade Barn-
och elevskyddslagen, trädde i kraft 2006-04-01. Lagen
syftar till att förtydliga skolans ansvar när det gäller
att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan
(SFS 2006:67). Det innebär att diskriminering på grund
av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning
och funktionshinder förbjuds i förskolan, skolan och
vuxenutbildningen. Lagen innebär också att barn och
elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande
behandling, som exempelvis mobbning. Lagen omfattar all
verksamhet som beskrivs i skollagen: förskoleverksamhet,
skolbarnsomsorg, grund- och gymnasieskola samt kommunal
vuxenutbildning.
Länk
till Skolverkets sida om Barn- och elevskyddslagen
? Kvalitetsstjärnan
Socialstyrelsen ställer krav på att all sjukvårdande
verksamhet skall ha ett system för att fortlöpande säkra
och utveckla kvaliteten. De fem Barnpsykiatriska
klinikerna i Västra Götaland har tillsammans utvecklat
ett kvalitetssäkringssystem.
? Kvalitetssystem
L
? Lagen
med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga
(LVU
1990:52)
Lagen med särskilda bestämmelser om vård av barn och
unga förkortas i dagligt tal till LVU (1990:52)
? Lagen
om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av
barn och elever (se även Barn- och
elevskyddslagen)
Länk
till lagtext
? Lagen
om rättspsykiatrisk vård
Länk
till lagen om rättspsykiatrisk vård
? Lagen
om sluten psykiatrisk vård
Länk
till Lagen om sluten psykiatrisk vård
? Lagen
om stöd och service för vissa funktionshindrade
(LSS 1993:387)
Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade
kallas i dagligt tal LSS
(1993:387). LSS är en rättighetslag som ska
garantera personer med omfattande och varaktiga
funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp
de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka
vilket stöd och vilken service de får.
LSS ger rätt till särskilt stöd och särskild service
som människor kan behöva utöver det som de kan få
genom annan lagstiftning. LSS är ett komplement till
andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter
som andra lagar ger. En begäran om stöd och service från
en person som ingår i lagens personkrets bör i första
hand prövas enligt LSS om det är en insats som regleras
i lagen. Motivet till detta är att det i allmänhet får
antas vara till fördel för den enskilde.
M
? MST
Multisystemisk terapi (MST) är ett program som
inriktar sig på behandling av barn och ungdomar med
antisocialt beteende. MST är en licensierad
behandlingsmetod som spridits både internationellt och i
Sverige. MST är intensiv och relativt kortvarig. Målgruppen
är ungdomar med antisociala beteendeproblem. Det
teoretiska ramverket har utvecklats från forskning om hur
olika sociala nätverk bidrar till problemen samt hur nätverken
kan användas till att hantera dem. Läs mera om
MST på Socialstyrelsens hemsida.
? Marte Meo
Marte Meo är en strukturerad metod att via korta
videoinspelade sekvenser av vardaglig samvaro mellan föräldrar/barn
eller pedagog/elev göra den vuxne mer medveten om barnets
resurs och svårighet.
Marte Meo-metoden har en grund i tanken att barn
utvecklas genom dialog med sina föräldrar och andra
vuxna - den utvecklingsstödjande dialogen. Metoden bygger
på att lyfta fram det positiva i samspelet, och via
videoinspelningen uppmärksamma vad som behöver ändras i
relationen.
? Miljörelaterat
handikappbegrepp
FN:s Världshälsoorganisation WHO:s miljörelaterade
handikappbegrepp, innebär att ett handikapp är en
beteckning för de konsekvenser som följer av ett
funktionshinder och som uppstår i samspelet mellan en
individ och den omgivande miljön. Det miljörelaterade
begreppet innebär att ett handikapp inte är en
individuell egenskap. Man talar istället om personer med
funktionshinder.
N
? Neuropsykiatrisk
utredning
? Nätverksmöte
Begreppet nätverksmöte används i olika
sammanhang och har då också olika betydelse.
Yrkesgrupper kan ingå i ett nätverk/nätverksmöte, nätverk
kan bildas utifrån speciella verksamheter, etc. I Västbus
riktlinjer avses ett förberett möte där viktiga
professionella möts för att klargöra barnets/familjens
behov och resurser, där resurser skall kopplas ur det
professionella nätverket, där det skall upprättas en
behandlingsplan och klargöras vem som har ansvar för vad
och hur mål och ansvar skall följas upp. Den person som
initierar/kallar till ett nätverksmöte tar också på
sig ansvaret för att organisera mötet.
O
? Omvårdnad
Någon allmän och vedertagen definition av
begreppet omvårdnad finns inte, däremot kan omvårdnadsarbetets
syfte, innehåll och metoder beskrivas. Syftet är att stärka
hälsa, förebygga ohälsa, återställa och bevara
individens individuella möjligheter och behov. Omvårdnad
omfattar också åtgärder i syfte att skapa en hälsofrämjande
miljö, att undanröja hinder. Omsorg är ett annat närliggande
ord för omvårdnad, att ta hand om, sköta om.
? Oskäligt
dröjsmål
Av Socialtjänstlagen 11 kap 1 §, framgår att Socialnämnden
utan dröjsmål skall inleda utredning av vad som genom
ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom
och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Innan
beslut fattas om att inleda eller inte inleda en
utredning, bör en s.k. förhandsbedömning göras. I förarbetena
till Socialtjänstlagen finns ingen preciserad tid när
den skall vara avslutad mer än att den inte får dra ut på
tiden. Tidsaspekten får avgöras av allvarligheten i anmälan.
Förhandsbedömning i en anmälan om att ett litet barn
far illa och behöver skydd behöver göras omedelbart, i
praktiken samma dag som anmälan inkommer medan andra anmälningar
inte är lika brådskande.
I Västbus omnämns tidsintervallet - senast inom 3 veckor
- för när ett nätverksmöte skall ske om en aktör begärt
detta. Rimligt är då att också i detta sammanhang
snegla på barnets skyddsbehov och att låta den faktorn
styra om nätverksmötet skall ske omedelbart/utan dröjsmål.
Länk
till SOSFS 2006:5
Länk
till Socialstyrelsens "Handläggning och
dokumentation inom socialtjänsten"
Länk
till SOSFS 2006:12
Länk
till Socialstyrelsens "Barn och unga i socialtjänsten"
P
? Portalparagraf
Den så kallade Portalparagrafen
i Socialtjänstlagen (SoL) anger bland annat att
verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmande
och integritet, inriktas på att frigöra människors egna
resurser samt främja människors ekonomiska och sociala
trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva
deltagande i samhällslivet (1 Kap 1 §).
? Psykiska
funktionshinder
En psykisk sjukdom kan led till psykiska
funktionshinder. Det är en varaktig funktionsnedsättning
som försvårar för individen att leva ett vanligt liv.
Ett psykiskt funktionshinder är inte statiskt utan
varierar ofta över tid.
? Psykisk
sjukdom
Psykisk sjukdom innebär att ett spektrum av problem
och lidande. Det finns många olika typer av psykisk
sjukdom. Ofta inbegriper dessa sjukdomar känslor av nedstämdhet,
ångest och förvirring vilket de flesta av oss råkar ut
för då och då, inte sällan efter en påfrestande livshändelse,
t ex en smärtsam förlust. När dessa känslor når en sådan
intensitet och varar så länge att det blir svårt för
en person att handslas med det dagliga livet kan man tala
om psykisk sjukdom.
? Psykisk
störning eller psykiatriskt tillstånd
Är en beskrivning på sådan psykisk ohälsa som
på grund av symtom eller nedsatt psykosocial funktionsförmåga
kan kännas igen av professionellt utbildade och som kan
betecknas som ett psykiatriskt syndrom, beteendestörning
eller personlighetsstörning. De ska enligt
Socialstyrelsens anvisningar klassificeras enligt WHO:s
diagnosmanualer ICD 10.
? Psykiska
svårigheter / Psykisk ohälsa
Är en upplevelse av och/eller brist på tillräckligt
god egen funktion och förmåga att möta livets
utmaningar och knuten till intellektuell förmåga, känsloliv,
minne osv. Psykisk ohälsa utgår från hur barnet själv
upplever sin situation och mäts vanligtvis med hjälp av
självskattade psykiska frågeformulär. Frågorna tar
fasta på både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa.
Detta kombineras ofta med frågor om olika psykosomatiska
besvär som ont i magen, huvudvärk eller sömnproblem,
symtom som ofta är en följd av psykisk ohälsa. Psykisk
ohälsa kan, men behöver inte, vara hänförbart
till begreppet psykisk störning.
? Psykiska
symtom, ålder, kön och utvecklingsnivå
Psykiska symtom växlar beroende på ålder, kön och
utvecklingsnivå. Psykiska tillstånd hos barn och
ungdomar brukar därför delas in i tre övergripande
grupper
- Utåtriktade psykiska symtom (främst
hyperaktivitet och koncentrationsproblem och utagerande
beteende).
- Inåtvända psykiska symtom (främst depression, ångest
och tvångssyndrom)
- Inlärningssvårigheter och psykisk utvecklingsstörning.
? Psykosocial
behandling
Psykologisk och psykosocial behandling ingår i
åtgärdsgruppen behandling i Klassifikation av vårdåtgärder
(KVÅ) och innebär behandling i form av verbal och icke
verbal kommunikation. Detta utesluter både olika former
av test som ingår i utredning samt information och
undervisning. Länk
till Socialstyrelsens termbank
Sök länken till psykosocial behandling på denna
termbank så att det överensstämmer med ovanstående
text!!
? Psykosociala
insatser
Socialtjänsten svarar för psykosociala insatser
som kan vara av pedagogisk, psykologisk och social karaktär.
Länk
till Västbus riktlinjer
? Psykosociala
problem
För barn och ungdomar som befinner sig i situationer
och miljöer som uppenbart äventyrar deras psykiska hälsa.
Det är barnets utsatthet eller särskilda sårbarhet som
föranleder stöd och vård, inte i första hand
eventuella symtom. Exempel på sådana situationer är –
misshandel, sexuella övergrepp, våld i närmiljön,
gravt missbruk hos föräldern, allvarliga brister i omvårdnad
och stimulans.
R
? Regionens
sjukhusgrupper
? Rehabilitering
Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad
funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar,
återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga
samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och
att aktivt kunna delta i samhällslivet. Länk
till Socialstyrelsens termbank
? Råd och stöd
Begreppet råd och stöd bör inom socialtjänsten
reserveras för verksamheter som kan ge insatser utan att
de har dokumentationsskyldighet, inte utför myndighetsutövning
eller insatser på uppdrag av myndighetsbeslut. Exempel på
sådana verksamheter kan vara fältassistenters insatser i
ungdomsgrupper, socialrådgivare, stödcentra för unga
brottsoffer, barngruppsverksamhet, barn till missbrukare
m.m.
? Råd
och stöd enligt LSS
Individuellt behovsprövad insats som ges med stöd av §
9.1 - Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS 1993:387) - av bl.a. kurator,
psykolog, dietist, sjukgymnast, talpedagog, logoped,
arbetsterapeut eller förskolekonsulent.
Rådgivning och annat personligt stöd innebär enligt LSS
expertstöd av rådgivande och allmänt stödjande art som
ställer krav på särskild kunskap om problem och
livsbetingelser för människor med stora och varaktiga
funktionsnedsättningar. Länk
till Socialstyrelsens termbank
S
? Salamancadeklarationen
Salamancadeklarationen
är en handlingsram för specialpedagogiska åtgärder som
antogs på en internationell konferens 1995 i Salamanca
Spanien, där Sverige deltog. Den vägledande princip som
ligger till grund för handlingsramen är att skolor skall
ge plats för alla barn genom ökad inkludering, utan hänsyn
till deras fysiska, intellektuella, sociala, emotionella,
språkliga förmågor eller andra förutsättningar.
? Samverkan
Enligt Västbus riktlinjer (Samverkansskyldighet
– Informationsskyldighet, del 3) har Socialnämnden
enligt den nya lydelsen i socialtjänstlagen en skyldighet
att samverka med samhällsorgan, organisationer och andra
som berörs i frågor som rör barn som far illa eller
riskerar att fara illa.
Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om
varandras verksamheter samt respekt för de olika
uppdragen (del 4 i Västbus
riktlinjer)
Socialnämnden bör utarbeta rutiner för samverkan
enligt 3 kap. 4 och 5§§ och 5 kap. 1a § socialtjänstlagen
med bl.a. förskola, skola, hälso- och sjukvård, polis
och åklagare på såväl övergripande nivå som grupp-
och individnivå.
Länk
till SOSFS 2006:12
Länk
till Socialstyrelsens "Barn och unga i socialtjänsten"
? Sekretess
Inom socialtjänsten råder stark sekretess. Enligt
huvudregeln gäller sekretess inom socialtjänsten för
uppgift om enskild personliga förhållanden, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
eller någon honom närstående lider men (7
kap. 1 § SekrL).
Sekretesskyddade uppgifter om enskild får lämnas ut
om den enskilde samtycker till detta (14 kap. 4 § första
stycket SekrL). Sekretess hindrar inte heller att
sekretesskyddade uppgifter lämnas till annan myndighet,
om en sådan uppgifts-skyldighet följer av lag eller förordning
(14 kap.1 § SekrL). En sådan anmälnings- och
uppgiftsskyldighet finns i 14 kap.1 § Socialtjänstlagen.
Sekretesslag 7 kap 9 § ”Sekretess gäller i förskoleklassen,
grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och
sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för
uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning
eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden
hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller
någon honom eller henne närstående lider men.
Sekretess gäller på samma område dels i skolans
elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om
enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som
hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev
eller om skiljande av elev från vidare studier.
Sekretessen gäller dock endast, om det kan antas att den
som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående
lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i elevvårdsärende
eller i annat ärende som nu har nämnts.
Sekretess gäller på samma område i annat fall än
som avses i första och andra styckena för uppgift om
enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om
enskilds personliga förhållanden, om det av särskild
anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående
till den enskilde lider men om uppgiften röjs”.
? SiS-institutioner
Hem för vård eller boende som drivs av den
statliga myndigheten Statens
institutionsstyrelse (SiS).
? ”Sista
utposten”
? Skolhälsovård
Kommunerna är skyldiga att ordna skolhälsovård för
elever i förskoleklass, grundskola, särskola,
specialskolor, friskolor och sameskolan. Skolhälsovården
skall vara kostnadsfri. Alla elever i grundskolan skall
erbjudas tre hälsobesök hos skolhälsovården. Eleverna
i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan skall beredas
tillfälle att genomgå minst en allmän hälsokontroll. Länk
till Skollagen
Med skolhälsovård menas insatser av skolsköterska
och skolläkare för att främja elevernas hälsa. Skolhälsovårdens
mål, som definieras i skollagen, är att bevara och förbättra
elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för
sunda levnadsvanor.
"Det är särskilt viktigt för skolhälsovården
att uppmärksamma elever som behöver särskilt stöd,
elevernas fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö samt
sk livsstilsrelaterade hälsorisker. Det är angeläget
att hälsoarbetet utförs i samarbete med elever, vårdnadshavare,
övrig elevvårdspersonal och skolans pedagogiska
personal" (ur Socialstyrelsens
riktlinjer 2004).
? Skollagen
Länk
till Skollagen
? Skolsvårigheter
Skolsvårigheter kan inte förstås utifrån enbart
koncentration på specialundervisning och de
specialundervisade eleverna. Svårigheter uppträder i den
vanliga undervisningen som svårigheter uppträder och det
är genom studier av hela sådana sammanhang som relevant
kunskap om orsaker till och möjligheter att motverka svårigheter,
kan utvinnas. "Likadana" elever får inte
"likadana" svårigheter överallt och alltid.
Ibland får de inga märkbara svårigheter alls. Ingen är
speciell innan någon gjort honom eller henne speciell.
Tre begrepp är allt mer centrala inom den
specialpedagogiska forskningen: Normalitet - Avvikelse -
Differentiering.
Länk
till Specialpedagogiska institutets "Om vikten av att
se elevers skolsvårigheter i längre tidsperspektiv"
? Skolverkets
allmänna råd
På Skolverkets
hemsida kan du finna Allmänna råd för exempelvis
utarbetande av individuella utvecklingsplaner.
? Socialtjänstens
förebyggande verksamhet
Socialtjänstens förebyggande insatser kan
definieras utifrån tre områden;
* Strukturinriktade insatser - t.ex. medverka i samhällsplanering,
verka för att offentliga miljöer blir tillgängliga, ta
initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att
skapa samhällsmiljöer och goda förhållanden för barn
och ungdom m.m.
* Allmänt inriktade insatser - rådgivningsbyråer,
socialcentraler, familjecentraler, socialjour m.m.
* Individinriktade insatser som har sitt ursprung i
socialtjänstlagens myndighets-utövning.
? Socialtjänstförordning
Länk
till Socialtjänstförordningen
? Socialtjänstlag
Länk
till Socialtjänstlagen
? Socialstyrelsens
termbank
Länk
till Socialstyrelsens termbank
? Specialistnivå
Se
Västbusdokument
Specialistnivån behövs för en liten andel av alla barn
och ungdomar. Hit hör socialtjänstens individ- och
familjeomsorg (IFO), Socialtjänstens handikappsomsorg,
barn och ungdomsmedicin, habiliteringen, barn och
ungdomspsykiatrin, barnneuropsykiatrin och vuxenpsykiatrin
för äldre ungdomar över 18 år samt HVB-hem och särskilda
ungdomshemmen.
? Stödundervisning
En elev skall ges stödundervisning, om det kan befaras
att eleven inte kommer att nå de mål som minst skall ha
uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret
eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.
Stödundervisning kan anordnas antingen i stället för
utbildning enligt timplanen eller som ett komplement till
sådan utbildning. (Grundskoleförordningen
5 kap 4§ Särskilda stödinsatser)
? Specialskolan
Utbildningen i specialskolan skall syfta till att ge barn
och ungdomar med dövhet eller hörselskada en till varje
elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt
det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i
grundskolan. Länk
till Skollagen
? Specialskoleförordning
Länk
till specialskoleförordningen
? Särskilt
stöd
Särskilt stöd skall ges till elever med behov av
specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första
hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör.
Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället
ges i en särskild undervisningsgrupp. Styrelsen skall
efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare
besluta i fråga om elevens placering i en särskild
undervisningsgrupp. (Grundskoleförordningen
5 kap 5§ Särskilda stödinsatser)
? Särskoleförordningen
Länk
till särskoleförordningen
T
? Tvärprofessionell
kompetens
När två eller flera professioner samlas med mål att öka
den gemensamma kompetensen.
U
? Underrättelse
Om ärendet avser myndighetsutövning mot enskild ska
socialnämnden underrätta en sökande, klagande eller
annan part om innehållet i beslutet. Underrättelsen
skall göras på nämndens initiativ dvs oberoende av om
den enskilda/enskilde begär det eller inte. Part behöver
inte underrätta, om det är uppenbart obehövligt (21 §
första stycket FL). Skyldighet finns också om att underrätta
enskild om hur han eller hon skall kunna överklaga om
beslutet går honom emot, och om någon, när man fattar
beslut i nämnden haft en avvikande mening (21 § andra
stycket FL).
Länk
till SOSFS 2006:5
Länk
till SOSFS 2006:12
Länk
till Socialstyrelsens "Handläggning och
dokumentation inom socialtjänsten"
Länk
till Socialstyrelsens "Barn och unga i socialtjänsten"
? Ungdomsmottagningar
Se
Västkoms styrdokument
? Ungdomstjänst
Den 1 januari 2007 införs en ny påföljd för
unga brottslingar (15–21 år), så kallad ungdomstjänst.
Påföljden ska verkställas av landets kommuner inom
socialtjänsten. För att domstol ska döma till ungdomstjänst
ska det utgöra ett trovärdigt alternativ till böter och
vissa frihetsberövande åtgärder. Ungdomstjänst består
av oavlönat arbete och en särskild programverksamhet
mellan 20 och 150 timmar.
Läs
propositionen på regeringen hemsida
? Uppföljning
I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS
2006:12) definieras uppföljning: ”dokumenterad
systematisk genomgång av planerade och genomförda
insatsers resultat”.
Enligt SOSFS
2006:12 bör en uppföljning göras med utgångspunkt
i de syften och mål som finns beskrivna i bl.a.
beslutsunderlaget och upprättade planer. Det system som
utarbetats inom ramen för BBIC kan användas vid uppföljningen
av beslutade insatser.
Vård- och genomförandeplanerna bör vid behov revideras
i samråd med barnet, vårdnadshavaren och den som genomför
beslutade insatser. Behovet av ändrade eller utökade
insatser bör uppmärksammas och åtgärdas.
Av 5 kap. 1 b § socialtjänstförordningen framgår det
att socialnämnden noga skall följa vården av ett
placerat barn. Handläggaren bör ha personlig kontakt med
barnet minst en gång i halvåret. Vissa, t.ex. yngre
barn, kan behöva få en tätare kontakt. Kontakten bör
också vara tätare i början av en placering.
Länk
till Socialstyrelsens "Barn och unga i socialtjänsten"
? Utredningsplan
När beslut fattas om att inleda en utredning bör en
utredningsplan upprättas över hur det är tänkt att
utredningen skall bedrivas. En utredningsplan bidrar till
tydlighet och öppenhet i förhållande till familjen. När
planen upprättas bör handläggaren samråda med barnet,
med hänsyn till barnets ålder och mognad och vårdnadshavaren.
Barnet och vårdnadshavaren bör bl. a. få lämna
synpunkter på vilka personer de anser bör kontaktas
under utredningen. Planen bör vid behov kompletteras och
revideras under arbetets gång. Beroende på omständigheter
bör det bl. a. framgå av planen;
- vad som skall klargöras i utredningen
- syftet med och platsen för samtal eller andra möten
med barnet, ensamt eller tillsammans med närstående
- vilka sakkunniga som utlåtanden behöver hämtas
ifrån
- vilka kontakter med referenspersoner som behöver
tas
- om några särskilda metoder kommer att användas
vid utredningen
- den preliminära tidsplanen för utredningen.
Länk
till SOSFS 2006:12
Länk
till Socialstyrelsen "Barn och unga i socialtjänsten"
? Utvecklingsplan
(se även Individuell utvecklingsplan)
Vid utvecklingssamtal skall läraren i en framåtsyftande
individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka
insatser som behövs för att eleven skall nå målen och
i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för
läroplanen och kursplanerna. Utvecklingsplanen kan även
innehålla överenskommelser mellan lärare, elev och vårdnadshavare.
Informationen vid utvecklingssamtalet bör grunda sig på
en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen
i läroplanen och kursplanerna. På begäran av en elevs vårdnadshavare
skall läraren som ett komplement till utvecklingssamtalet
även lämna annan skriftlig information om elevens skolgång
än som avses i första stycket. Uppgifter i
utvecklingsplanen och sådan information som avses i andra
stycket får inte ha karaktären av betyg.
Utvecklingssamtal skall i vissa fall resultera i ett sådant
åtgärdsprogram som avses i 5 kap. 1 § Grundskoleförordningen.
? Utvecklingssamtal
Läraren skall fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare
om elevens skolgång. Minst en gång varje termin skall läraren,
eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens
kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas
(utvecklingssamtal). Vid utvecklingssamtalet skall läraren
i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan
skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att
eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt
som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.
Länk
till Grundskoleförordningen
V
? Vuxenpsykiatri
Vuxenpsykiatrin är en separat medicinsk specialitet
inom Hälso- och sjukvården. Målgruppen är 18 år och
äldre.
? Vårdplan
I Västbus riktlinjer står angivet att syftet med ett nätverksmöte
är att de olika aktörerna skall söka en gemensam
helhetsbild, söka klargöra barnets/den unges/familjens
resurser, koppla resurser ur det professionella nätverket
till behoven och upprätta en gemensam vårdplan/handlingsplan
samt tydliggöra ansvarsområden och följa upp.
I detta arbete blir det åtgärdsprogram som skolan upprättar
för barn/unga i behov av särskilt stöd, en del i denna
vårdplan/handlingsplan.
När ett barn behöver placeras i ett annat hem än det
egna ska en vårdplan upprättas för den vård som
socialnämnden avser att anordna. Planen ska även ta upp
åtgärder och insatser som andra huvudmän har ansvar för.
Vårdplanen bygger på det insamlade materialet och den
analys och bedömning som gjorts under utredningen samt
redovisar de övergripande målen för placeringen.
Länk
till SOSFS 2006:5
Länk
till Socialstyrelens "Handläggning och dokumentation
inom socialtjänsten"
Länk
till SOSFS 2006:12
Länk
till Socialstyrelens "Barn och unga i socialtjänsten"
Å
? Åtgärdsplan
? Åtgärdsprogram
Enligt Grundskoleförordningen 5 kap, skall särskilt stöd
ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Beslut
om särskilt stöd fattas enligt detta kapitel av rektorn,
om inte något annat följer av 5 och 10 §§. Om det
genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare
eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov
av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att
behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt
stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram
utarbetas.
Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur
de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas
upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare
skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet
utarbetas. Länk
till Skolverkets sida
|
